Träningsmål

God morgon allesammans. 

Idag vaknade jag med en galen träningsvärk i axlarna och jag kan inte riktigt bestämma om jag tycker om känslan eller inte. Generellt gillar jag träningsverk, det känns som ett gott betyg på väl utförd träning. Men just axlarna är en ganska jobbig del av kroppen att ha värk i. Igår tränade jag i sedvanlig ordning body pump ihop med Jessica på SATS Regeringsgatan. 

Jag har i stort sätt alltid tränat regelbundet. Som barn gick jag på dans. Under ungdomsåren red jag flera gånger i veckan. Någon gång under gymnasiet köpte jag mitt första träningskort på friskis & svettis och började träna en blandning av kondition och styrka. Första året efter gymnasiet köpte jag träningskort på SATS och under mina universitetsår tränade jag mycket gruppträning med fokus på dans, body pump och yoga. När jag flyttade till Irland tränade jag mest simning. Sen kom mitt första riktiga träningsuppehåll… 

Jag flyttade till Bologna i Italien för 8 månaders Erasmus-utbyte. Jag hittade inget gym i normal prisklass. Jag rörde mig med moped vart jag än skulle och jag pluggade otroligt mycket. Det vill säga att jag hade ett otroligt stillasittande liv. Det straffade sig direkt och jag gick upp flera kg i vikt och jag fick ryggont. Väl hemma i Sverige igen återupptog jag träningen på sats som aldrig förr och min kropp började sakta må bra igen. 

Jag slutförde mina studier och flyttade till London där jag relativt fort signade upp på gym och efter något år gick jag över till att enbart träna olika typer av dans på en helt fantastisk dansstudio. Sen flyttade jag till Italien igen men ville inte göra samma misstag som förra gången. Den här gången hade jag heller inte råd med ett gymkort men såg istället till att gå närmare milen om dan och träna både styrka och yoga hemma med jämna mellanrum. När jag efter ett år i Italien fått till en lite mer stabil ekonomi blev det gymmet igen med fokus på löpning, dans och lite styrka. 

Efter lite över åtta år utomlans kom jag sedan äntligen hem till Sverige igen och det dröjde inte många dagar innan jag skrev in mig på SATS igen. Första året tränade jag så ofta jag hade tid och älskade det, levde för det. 

Jag har nästan alltid tränat men jag har haft olika mål med min träning. Målen och motivationen har varit allt ifrån att bli bättre på dansen, starkare eller smalare i kroppen, uppnå ett visst antal träningspass inom en viss tid. Jag har ofta verkligen brunnit för att nå mina mål. 

Men nu i somras hände något, jag blev sjuk och fick sluta träna en period. När jag sedan nu i höst, efter både sjukuppehållet och semestern skulle börja träna igen hade jag tappat motivationen. Jag fick helt enkelt tvinga mig till gymmet trots att jag hade så mycket annat jag väldigt mycket hellre ville göra, som att fixa/renovera hemma. 

Nu har jag kommit i balans igen och tränar regelbundet men utan något egentligt mål. Jag tränar för att må bra. Jag vill ha en bra grundkondition för att hålla mig frisk. Jag vill ha en stark, smidig och flexibel kropp för att undvika skador. Jag vill att alla dagar ska innehålla träning för både kropp och huvud för att kunna sova gott. 

På SATS tränar jag i snitt bara tre gånger i veckan nu för tiden och har lite dåligt samvete över det, jag skulle vilja köra fyra! Men jag kör spinning, body pump och yoga vilket är en bra en bra kombination av både kondition, uthållighet, styrka och smidighet. Jag lunchpromenerar så ofta jag kan och tar ofta trapporna istället för rullrappa eller hiss. 

I samband med att jag skriver det här inlägget blir jag ändå rätt nöjd med den träning jag bjuder min kropp på den här hösten och tänker sluta ha dåligt samvete för att jag sällan hinner med det där 4e passet på gymmet. Ni fick även en liten snabbdragning av min livshistoria :)

xoxo