Vi mot er - Fredrik Backman

Länge sedan jag skrev en bokrecension. Det var även länge sedan jag läste eller lyssnade på en riktigt riktigt bra bok. Men nu har jag precis med tårar rinnande från mina kinder lagt ifrån mig Vi mot er av Fredrik Backman och jag bara älskade den. 

Jag är sedan innan ett stort fan av Fredrik Backman och han har blivit en av mina absoluta favoritförfattare. Det är han som skrivit "En man som heter Ove" och "Britt-Marie" var här, två störtlöjliga men helt underbara böcker. Böcker som fått mig att mot min vilja skratta högt på tunnelbanan för att bara en stund sedan falla krokodiltårar. 

Vi mot er är andra boken i serien om Björnstad. Första boken hette Björnstad och bra, en bok jag länge kommer minnas men som ändå inte toppar någon topplista. "Vi mot er" var många gånger bättre. Bägge böckerna är mycket djupare än Backmans andra böcker , men samtidigt ar de, precis som många av Backmans böcker lite löjliga men med smart underliggande mening. Som alltid är Backmans språk och skrivstil helt fantastisk då han leker med ord och uttryck som få. 

I bägge Björnstadsböckerna är de flesta huvudpersoner män men samtidigt handlar boken mycket om kvinnohat, byte av könsrollsmönster och kvinnor som vill och kan göra karriär. Backman tar även parti för utsatta grupper som homosexuella och invandrare på ett mycket skickligt sätt. Berättelserna handlar om kärleken för en sport och ett lag där jag känner igen mig otroligt mycket från min tid i AIK-tifot. 

Kort och gott bara älskade jag boken jag precis lagt ifrån mig!

xoxo

Lite vinterläsning

Hösten började med en riktig skräckis, De vackraste av Karin Slaughter. Jag lyssnade på boken som ljudbok och blev nästan andfådd av tempot i boken. Det var en riktigt spännande bok men storyn var ändå lite konstig och våldsbeskrivningarna lite för detaljerade för min smak. Boken lyckades överraska mig ett par gånger vilket jag uppskattar men samtidigt blev det lite för mycket, och när det kommer från mig, som gillar när böcker håller att visst tempo, så menar jag verkligen att mängden händelser och äckel i boken i stort sätt höll på från bokens första till sista sida. Men som sagt, en riktigt spännande bok för den som vill ha action. 

Men underbara Jojo Moyes! Hennes berättelser är så fantastiska på alla sätt och vis. Etthundra mil är inte hennes bästa bok men den är fortfarande helt underbar. En riktig mysbok som fick mig att både att skratta och gråta. En bok som får en att tänka till. Som får en att må bra.
Rekommenderas starkt!

Hittade den här boken av en slump inne på Storytel. Har sett reklam för filmen (som jag gärna vill se) men har inte hört något alls om en bok? Kom filmen först och boken sen? Förvirringen är total men valet var givet, klart jag skulle lyssna på den. Bridget Jones är för mig en mordern klassiker! Böcker som man bara ska ha läst trots chick-lit stämpeln. Och den var ungefär som jag förväntat mig den, egentligen en blaj-bok men en fantastiskt rolig sådan. Jag satt på tunnelbanan med huvudet halvt nedstoppat i halsduken så inte folk omkring mig skulle se att jag helst av allt skulle velat skratta högt flertal gånger under resan till eller från jobbet Och det ger ju boken ett väldigt bra betyg ändå, trots allt.

Fick boken Stjärnklart av Lars Wilderäng rekommenderad till mig av min kära vän Lisa och trots att det egentligen inte är min typ av bok blev jag nyfiken. Kort och gott så handlar boken om den morderna (datoriserade) civilisationens undergång. Boken börjar med citatet "Det är så här världen slutar, inte med en knall utan med ett långt gnyende". Det är en science fiction bok men den är otäckt realistisk. Man får följa olika personer i deras vardag i Stockholm och Göteborg, jag kände igen gatonamn och stadsbeskrivningar och hade lätt att se framför mig scenariot. Det börjar med att mobiltelefoner börjar gå sönder, sedan alla bilar och därefter utplånas sakta men säkert all elektronik, inklusive värmesystem, vattenpumpar m.m. Man klarade att leva så här för många många år sedan men hur skulle vi, i dagens samhälle, klara det? Just den frågan gör boken så otroligt intressant. Och spännande!

Jag hade lite av en lässvacka i höst men tog igen den över vintern. Ovan nämna är bara några i raden av böcker jag läst.Jag har även för första gången i mitt liv också börjat lyssna på lite poddar och framför allt så har jag ägnat mer tid åt att prata i telefon under mina resor till och från jobbet vilket bägge leder till mindre läsning/ljudbokslyssning. Men jag älskar verkligen böcker och få krypa upp i soffan och bara släppa verkligheten en stund och begrava mig en en spännande bok.

xoxo

Sommarläsningen 2016

1. Min mormor hälsar och säger förlåt – Fredrik Backman

Underbara Backman! Jag bara älskar hans sätt att skriva. Hans beskrivningar och ordlekar gör mig helt enkelt glad. Tyvärr var inte Min mormor hälsar och säger förlåt alls lika bra som hans tidigare två böcker jag läst men den var fortfarande en otroligt underhållande och läsvärd bok. En perfekt sommarbläddrare. 

2. Kvinnan på tåget – Paula Hawkins

Den här boken har verkligen varit en riktig snackis nu i våras. Den har jämförts med succéthrillern Gone girl och har toppat listorna i flertal länder. Och precis som Gone girl är den listig och välskriven, men precis som Gone girl föll den mig inte riktigt in i hjärtat. Jag tycker de saknar den där riktiga spänningen. Jag uppskattar författarskapet mer än själva innebörden, om ni förstår vad jag menar. Dock så snudd på sträckläste boken då jag trots allt blev väldigt nyfiken på upplösningen och det ger ju ändå boken ett ganska gott betyg trots allt. 

3.  Sthlm Queens Disa – Denise Rudberg

När jag var yngre, ja kanske 10-15 år sedan, älskade jag Denise Rudberg’s chick lits. Böckerna Vänninan, Stolek 37 och Jenny S var bara några av de böckerna jag myste mig igenom i rekordhastighet. Jag kände nog igen mig i både personligheterna och miljöerna hon beskrev vilket satte ett mervärde på böckerna. När Denise nu inför sommaren släppte första boken i hennes nya serie Sthlm queens nappaede jag direkt och sparade ner den som ljudbok. Men när boken var slut var jag klart besviken. Visst känner jag igen mig i miljöerna men jag har nog vuxit ur karaktärerna. Och språket var lite för enkelt att det blev tråkigt. Jag vill inte dissa den här boken helt då jag tror att yngre åldersgrupper kan uppskatta den men den var helt enkelt inget för mig.

4. I maktens skugga – Viveca Sten

Jag är ett med Viveca Sten’s böcker. Det här är hennes 7e i deckarserien om Sandhamn och jag har läst samtliga. Jag tycker om karaktärerna, händelserna och så klart skärgårdsmiljöerna. I maktens skugga var inget undantag utan var både spännande och bra. En riktigt härlig sommardeckare. 

5. Arvet efter dig – Jojo Moyes

Det här var boken jag egentligen inte ville läsa. Det är uppföljaren på den fantastiska boken Livet efter dig vilket är en av de absolut bästa böcker jag någonsin läst. Min känsla var att inget kunde nå upp i samma nivåer som den, och jag hade rätt. Dock var jag för nyfiken på uppföljaren för att hålla mig borta så nu är den utläst, och den var fin. Absolut en bra bok med fint språk och en trevlig berättelse. En väldigt trevlig läsning helt enkelt. Så länge jag inte jämför den med sin föregångare så tycker jag om boken, men tyvärr är den inte i närheten så bra som Livet efter dig, men, helt klart läsvärd.

6. Den andra kvinnan – Therese Bohman

Den här boken är speciell och författarskapet briljant. Språket är enkelt men ändå listigt, sarkastiskt och roligt. Åsikter om klassamhället, kvinnoroller och förbjuden kärlek lyfts fram på ett intressant sätt och det är nog det som fick mig att vilja läsa vidare. Men, trots att själva skrivandet var fascinerande tyckte jag storyn var lite tråkig. Och ganska konstig. Boken tog vändningar jag varken förväntade mig eller tyckte om. Men det är en bok jag starkt rekommenderar till mina mest litterärt intresserade vänner! 

Det var de böckerna jag hann med den här sommaren och jag gillar variationen i listan. Några av dem lyssnade jag på som ljudböcker medan ett par lästes som riktiga böcker. Skillnaden på bok och ljudbok kan jag ta en annan gång men skillnaden är rätt stor. 

Nu är det höst och jag ser fram mysiga kvällar med en bok framför öppna spisen. Har ni några riktigt bra böcker ni läst/lyssnat på så tar jag väldigt gärna emot tips! 

xoxo

Lars Kepler och helg på ingång

Älskade Lars Kepler! Jag tycker "hans" böcker är helt fantastiska, så välgenomtänkta och galet spännande. Lars Kepler är ju eg bara ett författarpseudonym. I själva verket är det ett par, Alexandra och Alexander Ahndoril, som skriver kriminalserie-böckerna om Joona Linna men ändå pratar man alltid om "hans" böcker. Förvirrande. Kan inte riktigt förstå varför de inte använder sig av sina riktiga namn? Oavsett så är det väldigt bra böcker, roliga att läsa och kul även att prata om efter man läst klart dem.

I april och maj läste jag hela två Kepler-böcker; Sandmannen och Stalker. Bägge var otroligt spännande och jag satt som klistrad i slutet av bägge två. De var så olika men ändå så lika. Gemensamt har de att den röda tråden i boken i mitten av boken känns lite svajig men den knyts ihop på ett väldigt skickligt sätt framåt slutet. Bägge böckerna är runt 600 sidor, de är detaljrika, actionfyllda, våldsamma och samtidigt känslosamma. Riktiga bladvändare.

Medan Sandmannen är en thriller skulle jag nästan ranka Stalker till en skräckis. En sån där bok man tar med sig i huvudet när man är ensam hemma. "Om lamporna är tända kan man iaktta dig utifrån utifrån, men om lamporna är släckta kan du inte se om någon redan är inne i din villa/lägenhet", tänk på den ni :)

Jag rekommenderar helt klart alla Lars Kepler böcker böcker om Joona Linna, för jag har nu läst alla som finns, men jag hoppas att det ska komma fler för det känns som jag aldrig riktigt kan få nog.

***

Idag är det en stor dag. Det är inte bara fredag utan det är matchdag mellan mina två lag, Italien - Sverige. Jag kan inte ens i mitt eget huvud reda ut vem jag innerst inne hejar på. Jag har alltid hejat på Italien men Sverige finns ju så klart i mitt hjärta med. Svårt! Och jag är galet nervös inför matchen som ska ses med mina 25 Svenska kollegor samt 2 Italienska kollegor. Jag har varit nere på systemet och köpt upp 3 backar öl och sakta men säkert triggas stämningen upp på kontoret idag.

Men det är inte bara Italien-Sverige-matchen som gör idag till en speciell dag. Jag ska även få besök från Tyskland. En Tysk fd kollega, Anne, från Italien kommer hit tillsammans med sin pojkvän, de ska bo hos oss och vi ska försöka trotsa vädret och ha en toppenhelg ihop. Jag har inte träffat Anne på 3 år eller så och tycker verkligen det ska bli superkul.

Önskar alla en supertrevlig helg! Och heja Sverige och Forza Italia! :)

xoxo

Min fantastiska väninna - Elena Ferrante

Boken Min fantastiska väninna av Elena Ferrante har varit lite av årets snackis och recensionerna har lyft den till skyarna. Jag, halvitalienska med stor kärlek till Italien, blev så klart otroligt nyfiken att få läsa den, eller rättare sagt lyssna på den.

Jag lyssnade klart på boken igår kväll men vet inte riktigt vad jag ska skriva om den. Som titeln avslöjar handlar boken om vänskap mellan två flickor från Neapel. Boken speglar utöver en komplicerad vänskap även fattigdom, maktspel, möjligheter och avundsjuka.  Boken utspelar sig efter krigstiden och trots att det är mycket Italienskildringar så är det inte riktigt det Italien jag känner till. Men det är en skicklig bok som får en att bli ett med personligheterna. Den är trevlig och välformulerad men inte så spännande. Fånig som jag är kunde jag inte låta bli att irritera mig på att uppläsaren av ljudboken inte kunde uttala ett enda(!) Italienskt namn korrekt. 

Hur som helst är det en fin bok! Ju mer litterärt intresserad man är ju mer tycker man nog om den här boken. Vad jag förstod är detta bara del ett av fyra böcker i serien om samma väninnor och trots att jag inte älskade boken som många andra vill jag absolut läsa nästa bok i serien, när den nu behagar komma till Sverige. 

xoxo

Room - Emma Donoghue

För lite över en vecka sedan läste jag ut boken Room. En enkelt skriven berättelse i Joseph Fritzl-tema. Det var så klart en hemsk berättelse men den var även spännande, varmhjärtad och otroligt fin.

Hela boken är skriven utifrån en fem-årings perspektiv. En femåring född i ett rum där han sedan bott med sin mamma i hela sitt liv. Dvs en femåring helt utan verklighetsanknytning och noll förståelse om hur världen fungerar. Just att det är denna femårings tankar vi följer tyckte jag gjorde boken otroligt intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Begreppen livsförändringar och frihet får lite en annan mening efter att ha läst den här boken om man säger så.

Jag blev lite ledsen när boken var slut. Jag ville läsa mer. Ville veta mer hur det skulle gå för femåringen i fråga som jag blev otroligt fäst vid boken igenom.Och det är ju ett gott betyg.

När jag var klar med boken läste jag lite recensioner och såg att boken vunnit priser, t ex the Irish Book Award och Rogers Writers Trust Fiction Prize. Det förvånar mig lite. Trots att jag tyckte väldigt bra om boken skulle jag inte säga att det var några vidare författarkonster. Men helt klart var det en speciell och gripande bok! Jag ångrar dock att jag inte läste boken i originalspråk så om någon ska läsa den kan jag absolut rekommendera att läsa den på Engelska, och inte Svenska som jag gjorde.

(Bilden ovan hittade jag på google)

***

Tisdag och jag har faktiskt inget spännande att berätta. Senaste dagarna har varit ganska sega faktiskt. Vädret är tråkigt och jag har lite tappat motivationen. Vill bara ha vår och varmt nu. Vill lägga undan vinterjackorna och stövlarna och få lite sol på näsan.

C och jag har bokat vår sommarsemester i alla fall. Det blir ytterligare en roadtrip i Italien, denna gång i de mellersta delarna av landet (förra året cruisade vi runt i norra Italien), så nu sitter vi och spånar vilka städer vi vill besöka och bokar hotell allt eftersom. Vi vill ha en bra mix mellan hav och stad, mellan aktiviteter och avkoppling och sen en del vänner och god mat på det.

Hemma har jag massor av trädgårdsprojekt/tankar på gång men jag hatar att frysa så jag tänker inte planera något förrän det blir lite varmare. Golvet är på väg så i helgen är planen att lägga nytt golv på hela övervåningen.

På jobbet rullar det på och just nu jobbar jag proaktivt inför månadsbokslutet. Min arbetsbelastning varierar rätt mycket upp och ner under månadens gång och just nu är det en rätt stillsam period vilket tråkar ut mig lite, men om en vecka kommer jag tycka annorlunda. Livet som redovisningsekonom...

Ikväll har jag körlektion. Näst sista på Gullmarsplans körskola. Har bytt körskola och kör nu på trafikskolan i Råcksta istället, mest för att slippa åka tunnelbana över halva stan för en timmes körlektion. Ikväll blir det sista lektionen i city, sen förväntas jag kunna citytrafik för all framtid. Jag planerar uppkörning i Juli, det som drar ut på tiden nu är min brist på både tid och energi att plugga teorin.

xoxo

John Ajvide Lindqvist - Himmelstrand

Jag gillar variation. Både i mat, aktiviteter, arbetsuppgifter och böcker. Jag gillar att testa nytt och utforska nya smaker, erfarenheter och känslor. Därför är det inte svårt att övertyga mig att läsa något jag aldrig själv någonsin skulle valt.

Det var väl ett par veckor sedan jag följde med min kompis Lisa till Adlibris för att köpa boken Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist, författaren till den kända boken Låt den rätte komma in. Det dröjde inte länge innan vi bestämt att jag skulle läsa eller lyssna på samma bok för att sedan kunna prata om den, så det har vi nu gjort.

Jag lyssnade på boken som ljudbok hos Storytel, och det kanske inte var den bästa bok att ha som ljudbok. Det är en väldigt detaljrik bok med många personligheter och händelser att hålla koll på. Författaren är faktiskt otroligt duktig på att måla upp dessa personligheter, att spegla deras bakgrunder, skildra deras känslor och relationer. Boken handlar kort och gott om 10 personer (8 vuxna och 2 barn), en katt och en hund som en dag blir "förflyttade" ur sin verklighet på en campingplats och lämnade på ett oändligt gräsfält med en klarblå himmel ovanför sig men utan sol och helt utan kontakt med omvärlden. På denna plats börjar sedan den ena hemska händelse efter den andra utspela sig där alla bokens karaktärer går sina värsta mardrömmars fiender till mötes.

Att det egentligen är en skräckhistoria orkar jag inte lägga så mycket vikt i. Jag gillar inte den biten, tycker den är överdriven och fånig. Den är inte det minsta skrämmande och inte alls min smak. Men det känslosamma och sorgliga i boken är otroligt väl beskrivet och man märker att det är en skicklig författare.

Nu i efterhand har jag läst några recensioner och överlag har responsen på boken var väldigt positiv men jag tror att man måste gilla den här typen av bok för att uppskatta den till fullo. Det var kul att läsa/lyssna på något annorlunda men jag ser fram emot att påbörja min nästa Kepler-bok som är lite mer min egen smak.

***

Torsdag och för mig veckans sista arbetsdag. Bokslutet på jobbet är nu helt förbi vilket känns skönt. Istället har jag nu påbörjat årsredovisningen som jag ska åka till Finland och överlämna om ett par veckor. Jag har aldrig tidigare varken ansvarat eller skapat ett årsbokslut så jag ser verkligen fram emot att få lära mig den biten.

xoxo

Och bergen svarade - Khaled Hosseini

Ni har väl alla läst böckerna Tusen strålande solar och Flyga Drake av Khaled Hosseini? Om inte tycker jag ni ska göra det på en gång. De är två av mina absoluta favoritböcker!

I förra veckan läste jag klart Khaled Hosseini's tredje bok 'Och bergen svarade'. Tyvärr tycker jag väl inte den höll samma klass som hans första två böcker men det är fortfarande en väldigt fin och skickligt skriven bok.

Jag började läsa boken på Italienska men 100 sidor in i boken insåg jag att det blev lite för svårt så jag övergick till att läsa den på Svenska. Det är en lite komplicerad bok. Antal hjärtslitande människoöden i boken är många vilket gör att det är många att hålla reda på. Och alla länkas samman med en röd tråd. Boken utspelar sig i många delar av världen men staden Shad Bagh i Pakistan är ständigt återkommande.

Khaled Hosseinis skrivkonst är vacker och imponerande och han lyckas få de helt olika berättelserna att smälta samman på ett helt fantastiskt sätt. Ju mer jag tänker på boken ju mer tycker jag om den, men jag tror att problemet var att jag helt enkelt hade för höga förväntningar på den. Jag skulle i alla fall helt klart rekommendera den här boken.

***

Fredag mina vänner. Och solen strålar! Jag älskar det här vädret, blir så glad av det.

Igår på lunchen tog jag en långpromenad från kontoret ända bort till Sjöhistoriska museet och tillbaka. Jag gick rätt raskt och det blev så varmt att jag fick ta av mig jackan. Det var hur härligt som helst. Stockholm var så vackert. Och det var så många glada hurtiga människor ute på promenad eller joggingtur.

Igår kväll var jag och C på middag hos hans föräldrar. Det bjöds på Filippinsk mat då de är nyligen hemkomna från en resa till Filippinerna. Det var ganska gott och framför allt väldigt intressant och kul att testa något helt nytt. Vi fick även se bilder från resan och jag blev otroligt sugen på att åka iväg till värmen jag med. Semesterdagar har jag så det räcker så jag måste bara komma på vart jag vill åka och när.

Men idag är det fredag som sagt och jag ser fram emot helgen .Vi får gäster som ska sova över och jag ser fram emot mysiga måltider, massa snack och kanske lite sällskapsspel.

Önskar er alla en riktigt trevlig helg!

xoxo

Bodil Malmström - Priset på vatten i Finistére

Senaste veckan har Bodil Malmsten och hennes Priset på vatten i Finistére varit mitt sällskap på lunchpromenaderna och till och från jobbet. Jag har lyssnat på Bodil som berättat om känslan att tröttna på Sverige, om att våga bryta upp, om drömmar om att finna sitt egna paradis och flytten utomlands. Vidare handlar den om Finestére, om tulpan- och pionodlingar, om trädgårdsproblem, om oväntad vänskap och om kulturkrockar. Boken börjar med att understryka att den är påhittad, att bokens  jag inte är Bodil själv och att om det som händer i boken råkar överensstämma med verkligheten är detta bara en slump. Ändå handlar boken om hur det var att skriva just den här boken. Lite förvirrande men listigt.

Det är en vacker bok, skrivet med Bodils underbara språk och rapphet. Men, det är inte mycket av en Maria-bok. Trots att den var fin så tyckte jag den var lite långtråkig. Att jag lyssnade klart på den var enbart för att jag älskar Bodils språk, hennes sätt att uttrycka sig och hennes val av ord. Men förutom det är Priset på vatten i Finistére tyvärr inte min kopp te.

***

Idag är det fredag vilket känns skönt. Det har varit en lite så där vecka tycker jag, i alla fall på jobbet. Och hemma satte vår vän målaren igång med sitt jobb igår så det är lite stökigt även på hemmaplan. Idag på lunchen blir det löpträning och ikväll middag på restaurang med några Italienska bekanta vilket ska bli skoj. Vad helgen bjuder på återstår att se.

Trevlig helg alla söta!

xoxo

John Green-böcker och Italienska restauranger

John Green är mest känd som ungdomsboksförfattare och för sin you-tube-kanal.

Hans bok "Förr eller senare exploderar jag" läste jag för ett par år sedan. Jag minns att jag satt på flygplanet ner mot Italien tillsammans med min bästa kompis Cicci och jag kunde inte lägga ifrån mig boken. Det slutade med att jag satt och storgrät, verkligen hulkade, och Cicci fick be flygvärdinnan om servetter för att torka mitt dyvåta ansikte. Jag minns att boken var segstartad, att det tog över 100 sidor innan jag ens tyckte den var intressant att läsa. Men väl inne i boken var den så fantastiskt vacker. Så fin. Så djup. Så romantisk. Och alldeles underbar. Boken blev senare en hyllad film men den har jag inte lyckats se än så länge. Men det är en rekommenderad bok för både ung som gammal.

I veckan läste jag ut ytterligare en bok av John Green, Pappersstäder / Paper towns. Den var lite underhållande, speciell och fin men inte i närheten så bra som Förr eller senare så exploderar jag. Pappersstäder är en ungdomsbok rakt igenom och jag tror att en tonåring kan uppskatta den mycket mer än vad jag gjorde. Språket är kul och enkelt och historien är lite annorlunda men i det stora hela tyckte jag boken var lite seg.

Nu blir det nog inga fler John Green-böcker för min del men jag säger det återigen, boken Förr eller senare så exploderar jag bara måste ni läsa!

Men fredag mina vänner. Så underbart. Jag sitter på tunnelbanan på väg till jobbet och känner mig fortfarande mätt efter gårdagskvällens middag. Jag var ute och åt med två vänner, Eric och Robert, på den populära Italienska restaurangen La Famiglia på Kungsholmen. Jag åt spagetti med salsiccia och svamp vilken var väldigt god men otroligt mäktig. Restaurangen La Famiglia har jag skrivit om på bloggen tidigare här. Det är en otroligt omtyckt Italiensk restaurang i den innersta Italienska kretsen i Stockholm. Är man Italienare här i stan så äter man inte på de trendiga Italienska restaurangerna Il tempo, Trattorian eller Ciao Ciao. Utan det är La famiglia, La vecchia Signora, Capri Due eller ev Il Conte som man går till. Där maten är enkelt Italiensk och tillagad av Italienare. Min egen favorit finns inte med på varken trendiga listan eller Italienska topplistan, men favoriten heter i fall Hosteria Tre Santi på söder!

Idag väntar en ganska arbetsam dag på kontoret, lite träning på lunchen och ikväll myskväll hemma med några vänner plus en bebis.

Önskar er alla en riktigt bra fredag!

xoxo

Tre spänningsromaner

Under julledigheterna och i januari har jag inte bara läst många självbiografier, utan varannan bok jag läste var en spänningsroman. Jag älskar deckare och framför allt Svenska sådana. Men Gone girl är inte Svensk utan Amerikansk. Det är heller ingen sedvanlig deckare utan den lever verkligen upp till kategorin spänningsroman. Jag fick den här boken av min fina vän och därför ligger den extra varmt om hjärtat. Men jag ska erkänna en sak. Jag började läsa Gone girl när jag var på Curacao förra året. Jag låg där på de i stort sätt perfekta paradisstränderna och började läsa bokens första 100 sidor. Längre än så kom jag inte. Jag fastnade helt enkelt inte. Antingen för att boken var svår att komma in i eller för att vackra stränderna och havet tog för mycket uppmärksamhet. Väl hemma blev boken sedan liggandes fram till nu i julas då jag äntligen tog tag i den och läste den till slutet. 

Det är en annorlunda bok som gärna lurar läsaren lite grann. Den är välskriven och väl genomtänkt. Den var både känslosam, spännande, psykologisk och lite frustrerande. Jag läste den på Engelska och tyckte om det använda språket. Absolut en bra bok trots att jag inte hissar den till någon topplista. Men jag blir nyfiken på författaren och på hennes finurliga sätt att skriva. Tror nog det blir fler böcker av henne framöver.

Lars Kepler har gått och blivit min favoritförfattare i deckarvärlden. Jag vet att jag är lite efter, att hans (deras?) böcker var som mest populära för flera år sedan men då bodde jag utomlands och det var ingen som rekommenderade hans böcker till mig då. Men nu är jag igång och läser hans böcker i kronologisk ordning. Jag har läst tre av böckerna om kriminalkommisarie Jonna Linna och har älskat dem alla. Eldvittnet var verkligen spännande från första till sista sidan. 

Av skuggor märkt av Marianne Cedervall har jag haft med mig som ljudbok på tunnelbanan senaste veckan. Boken lockade antagligen mig enbart för att den handlade om hästar. 

Det var väl egentligen ingen toppenbok. Den är skriven med ett lite för enkelt språk och den var lite förutsägbar. Men jag gillade ändå handlingen. Kombinationen av en hästbok blandad med deckare var lite kul men det var mest delen om hästar, hästskötsel, hierarkier och mobbning i stall som fängslade mig. En värld som jag själv varit del av så många år av mitt liv och som den här boken beskrev väldigt bra. 

Just nu har jag påbörjat en bok av John Green men sedan blir det nog en Kepler-bok igen vilket jag ser fram emot. Vad läser ni för böcker just nu?

xoxo

Fyra bra självbiografier

Jag älskar självbiografier! Jag älskar helt enkelt att följa folks livsöden, framför allt när slutet är gott. 

Två av mina självbiografi-favoriter är ”En blomma i afrikas öken” av Waris Dirie och ”Pojkår” av J. M Coetzee. Bägge böckerna har jag läst två gånger vardera och bara älskar dem.

Nu i Januari har jag läst och lyssnat på två självbiografier, ”Längtan bor i mina steg” av Klara Zimmergren och ”Ro utan åror” av Ulla-Carin Lindquist. Det är två helt olika livsöden men bägge böckerna var otroligt gripande, sorgliga och omskakande. Jag gillar även språket i bägge böckerna.

I den första, Längtan bor i mina steg” beskriver Klara Zimmerman livet för en kvinna som blir sista singeln kvar i gänget. Om ensamheten och känslan av utanförskapet när alla vänner gifter sig och skaffar barn medan hon själv lever för karriär, vänner och sin hund. Vidare beskriver hon tankarna hos denna 40+ åriga kvinna som kommer på att hon (också) vill ha barn och kampen om att nå denna dröm. Klara är en obotlig djurvän. En positiv och glad kvinna som inte låter avundsjuka förstöra sin tillvaro. En äkta vän.

Jag lyssnade på boken som ljudbok och det är hon själv som läser upp den. Självbiografin är otroligt personlig och självutlämnande och just därför tyckte jag den var väldigt bra.

Den andra, Ro utan åror, är en självbiografi där man följer Ulla-Carin Lindquist från hennes 50 årsdag, dagen hon får diagnosen ALS och hur hennes liv förändras efter det. För de som inte vet är ALS en dödlig nervsjukdom som leder till en långsam förlamning av hela kroppen som till slut sätter sig på andningsorganen så att man kvävs. Sjukdomsförloppet går relativt fort, ofta inom ett år, och det verkar inte finnas mycket man kan göra för att bromsa det? I den här boken följer vi den fysiskt och psykiskt starka nyhetsuppläsaren och journalisten i hennes sista år i livet. Hon beskriver den gradvisa nedbrytningen av kroppen, kärleken till sina fyra barn och sin man, om äkta vänskap och tankar om livet och döden. Jag visste redan från början att boken inte skulle ha ett gott slut men jag visste även att det skulle vara en bra och tankeväckande bok ändå vilket den absolut var.

De andra två böckerna jag tog med i kollaget ovan ”Jag ska inte dö idag” av chefredaktören till tophälsa Pamela Andersson och ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva” av Ann Heberlein läste jag förra året, men vill passa på att rekommendera de med. 

Jag ska inte dö idag är en självbiografi om kampen mot cancern. Om vikten av fysisk träning och ett envist psyke. 

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är ytterligare en otroligt självutlämnade biografi som beskriver livet som bipolär, dvs har en manodepressiv sjukdom. Om självmordstankar och om kampen att vinna mot sin egen hjärna. 

Nu låter det som om jag bara läser en massa deprimerande självbiografier och så är inte faller. Jag läster mest spänningsromaner faktiskt men tycker det är väldigt kul att bryta av med en självbiografi då och då. Samtliga sex böcker jag nämner här ovan är väl utvalda och verkligen läsvärda.

xoxo

Engelforstriologin

Är precis klar med boken Eld, den andra boken i Engelforstriologin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Det är nog egentligen en triologi som klassats som ungdomsböcker men de, eller i alla fall den första boken, Cirkeln, har fått mycket uppståndelse och bra kritik så självklart kunde jag inte hålla min nyfikenheten borta från dem. 

Nu ska jag erkänna en sak. Jag och några tjejer har en bokklubb som vi kallar just "cirkeln". Vi har på ett år bara setts en gång och den gången beslutades det att vi skulle läsa boken Cirkeln till nästa träff. Det har fortfarande inte blivit någon nästa träff av olika anledningar. 

Men jag läste i alla fall boken Cirkeln i samband med bildandet av bokklubben för lite över ett år sedan. Jag hade ganska låga förväntningar på boken då jag vanligtvis inte alls gillar övernaturliga böcker, med undantag från Hunger games-böckerna. Men till slut tyckte jag faktiskt ganska bra om Cirkeln. Den var något eget helt olik allt annat jag brukar läsa.

Eld läste jag nu i November och tyckte den var minst lika bra. Både Cirkeln och Eld är bägge skrivna med ett enkelt språk och karaktärerna i boken är väl beskrivna med intressanta personligheter och familjeförhållanden. För mig storyn som sagt någon helt nytt om än lite udda. De är spännande på ett sätt att jag vill gärna fortsätta att läsa dem till bokens slut. Nu finns det en bok kvar i serien som jag inte läst och jag är lite tveksam om jag ska påbörja den. Det är en otroligt lång bok och frågan är om historien inte bara fortsätter likadant. Är det någon som har läst den och i sån fall skulle ni rekommendera den? 

Hur som helst är det nu beslutat att vår bokklubb Cirkeln ska återupplivas efter nyår vilket jag ser fram emot. Tror det kan vara ett kul och mysigt sätt att umgås på samtidigt som man får upp ögonen för lite olika typer av litteratur. Får skriva mer om det när det väl kommer igång.

---

Idag är det fredag. Igen. Senaste dagarna har verkligen flugit fram. Veckan har bestått av mycket jobb (månadsbokslut), mina vanliga tre träningspass (spinning, body pump och yoga), tre trevliga luncher med vänner, en myskväll med mamma och en hundvaktskväll. Ikväll blir det idolfinal-mys för hela slanten trots att jag missat senaste delfinalerna. Jag tycker att alla som gått till final är väldigt duktiga men jag har en favorit... Heja Simon!

xoxo

David Lagercrantz - Det som inte dödar oss

Jag kan erkänna att jag inte hade några höga förhoppningar när boken ”Det som inte dödar oss” av David Lagercrantz kom ut. Jag tyckte även det var moraliskt fel att en annan författare skulle "sno" Stieg Larssons fantastiska Millenium-serie, ta över hans karaktärer och försöka skriva med hans gripande språk. Jag tänkte absolut inte köpa boken och på så sätt stödja det dumma påhittet. Men min mobilapp Storytel tyckte något helt annat. För första gången la de själva till boken på listan bland de väl utvalda böckerna jag sparat och planerar att lyssna på och till slut föll jag för trycket. En dag på tunnelbanan, för lite över en vecka sedan, började jag lyssna på boken och i morse blev jag klar. Det var Stefan Sauk som läste upp boken och jag kan börja med att säga att han är otroligt duktig som ljudboksläsare.

Så vad tycker jag om boken? Jo jag tycker boken en var otroligt spännande och välskriven deckar-roman. Det var så pass länge sedan jag läste Stieg Larssons böcker att den här på något sätt ändå kändes som en uppföljare vilket jag inte hade kunnat tro. Men det var något som saknades. Stieg Larssons sätt att berätta fanns inte där och karaktärerna kändes annorlunda än i de första tre böckerna. Men det är ju inte så konstigt, det är ju en helt annan författare som har skrivit boken vilket måste ha varit ett otroligt svårt jobb. 

Det var en riktigt bra bok, mycket bättre än förväntat, och jag tycker att David Lagercrantz gjort ett bra jobb. Men jag står fast vid min åsikt att jag inte tycker det var rätt att förlaget tog beslutet att ge ut fler böcker i serien. Jag förstår att det är ett enkelt rätt att tjäna pengar men jag tycker det är fel. 

xoxo

GREY

Jag har precis lyssnat klart på ljudboken Grey, uppföljaren till triologin Fifty Shades of Grey. Det har varit mitt sällskap på tunnelbanan senaste två veckorna för det är en lång bok, hela 19 timmar ljudbok vilket är minst 5 timmar längre än standard. Jag var väldigt besviken och har mest sett fram emot att boken skulle ta slut. För det första är det i stort sätt en kopia av första boken i triologin vilket var meningen då detta skulle vara storyn ur hans synvinken. Men för mig blev det mest en upprepning skriven i ett mer vulgärt språk. Verkligen inget för mig!

Jag var dock en av de miljoner människor i världen som tyckte om Fifty Shades of Grey böckerna. Jag läste dem på Engelska och uppskattade språket. Böckerna var annorlunda mot allt annat jag läst och jag såg dem som en riktig kärlekshistoria där två helt olika typer av människor ska försöka hitta en balans tillsammans. Böckerna igenom var jag nyfiken på att få reda på vad som gjort den här mannen (Mr Grey) så… konstig och därför såg jag fram emot den här boken där storyn skulle vara vinklad utifrån hans tankar och inte hennes. Men som sagt, jag ger den ett stort minus och hoppas att författarinnan E L James inte sjunker så lågt och ger ut två böcker till ur hans perspektiv.

xoxo

Sommarläsningen 2015

Jag har läst lite mindre än vanligt nu i sommar. Jag har helt enkelt haft mindre tid än jag brukar under sommaren.

De tre första böckerna ni ser ovan var väldigt bra!

"Sista breven från din älskade" en var helt fantastisk bok! Jojo Moyes språk är otroligt fint, berättelsen är rörande och boken är en riktig feel-good-bok. Stilen påminner lite om min favoritfilm "The notebook".
"I stundens hetta" är Viveca Sten's femte bok i Sandhamns-serien och jag har läst samtliga föregångare. Den här var helt klart den bästa hittills och jag satt som fastklistrad boken rakt igenom. Jag gillar helt enkelt hennes Sandhamnsmord-serie.
"Paganinikontraktet" är den andra boken av Kepler som jag läst och jag tyckte den var välskriven, väl genomtänkt och spännande. Mycket bättre än hans omtalade Hypnositören.

"Rosengädda nästa" En annorlunda bok skriven med ett kul och enkelt språk.  Det här är en sån bok man kan snabbt och lätt kan läsa en dag på stranden, som man tycker om för stunden, men som man antagligen glömmer bort relativt fort. Jag tyckte den var lite mysig.

"Projekt Rosie" och Anna Janssons "Stum sitter guden" hade jag bägge fått rekommenderade som bra sommarböcker men jag fastande inte riktigt för någon av dem. Bägge var helt klart värda att läsa klart men inga böcker jag hissar upp på några bokliste-topp

xoxo

Fredrik Backman books

Jag är inte så bra på bokrecensioner nu för tiden. Inte film- eller kosmetikarecensioner heller för den delen. Men idag har jag två böcker jag vill dela med er. Två väldigt unika, lite udda och absolut läsvärda böcker. Jag läste "Britt-Marie var här" och tyckte från en början att boken mest var frustrerande och pinsam. Men min vän Zarah sa till mig att hålla ut och det är jag glad att jag gjorde. Boken växte med varje minut som gick och hamnade vid sista sidans slut på topplistan av de mest charmiga böcker jag läst. I stort sätt samma sak gällde "En man som heter Ove" som till och med fick mig att gråta en skvätt innan boken var färdigläst. 

Man kanske inte behöver läsa alla Fredrik Backmans böcker då jag efter två av dem tror mig ana att de liknar varandra ganska mycket. Men jag rekommenderar alla mina fina vänner att i alla fall njuta sig igenom en eller två av hans böcker. Lättlästa, finulliga, kul språk och otroligt genomtrevliga.

xoxo

My 8 best books read in 2014

Nowadays I don’t read as much as I used to. I simply don’t find time for it. Both while living in Italy and London my commute to work was quite long and I read on the train and I also found time before getting to bed and during the weekends.

It takes me some time to get to work in these days as well, around 30-45 minutes, but the commute involves both walking, few bus stops and two train stops which makes it harder to read a book. Instead I have started to listen to audio books on my way to work and then I read normal books the few times I find time at home.

Well, as I said, I don’t manage to finish too many books nowadays, in 2014 I read/listen to in total 14 books. The fault in our stars was my favorite of them and 7 other books joined my top list of 2014. The pictures above are in no particular order.

1.       The fault in our stars – John Green (“Förr eller senare exploderar jag” in Swedish)

2.       Fifty shades of gray – E. L.  James

3.       Jag ska inte dö idag – Pamela Andersson

4.       Svek – Karin Alvtegen

5.       Anne Franks dagbok – Anne Frank

6.       Cirkeln – Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

7.       Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva – Ann Heberlein

8.       Svikaren – Katarina Wennstam

xoxo

A tousand splendid suns - Khaled Hosseini

I read this book maybe four years ago but today I happen to read great parts of it over again which reminded me what a fantastic book this is. If someone haven't read it do so! It is one of those unforgettable masterpieces that remains within you for a very long time. 

xoxo

Little Bee by Chris Cleave

One of the best books I have read in a very long time. One day was a book that directly hit my heart and the book Little Bee did as well.

It is a tragic story but characters are lovable and the book is written with elegance and humor.

An important topic in the book is how the United Kingdom treats people fleeing violence in other countries. I don't say that other countries are better, I actually don't know much about how it works in neither Sweden or Italy but I happen to know, even before starting reading this book, that UK treats feeing and innocent people in the worst kind of way, worse than murders and other criminals are treated.

This is a truly special book and I would recommend you all to read this book. If possible, read it in English as the Chris Cleave's language and writing style is brilliant. I got the book as a present in Swedish and it was great as well but I would guess it is even better in its original language.

I think the original title is "One other hand" but I have seen that also some of the English books has the title "Little Bee", not really sure why.

xoxo