Uppkörning Jakobsberg 2016

Vilken dag jag hade igår! Jag började dagen på sjukhuset, ett lite över två timmar långt läkarbesök jag aldrig trodde skulle ta slut. Dock hade jag inte tankarna helt med mig så jag som i vanliga fall avskyr sjukhus gick både dit och hem därifrån som i en dvala. Ganska skönt faktiskt. 

Efter sjukhusbesöket övningskörde jag tillsammans med C till Kungens kurva där vi spanade lite köksinspiration och åt en väldigt god lunch på Amida kolgrill. 

Därefter hann jag hem och vila i en timme innan det var dags för dagens stora stora händelse, min uppkörning för körkortet i Jakobsberg. Jag hade bokat uppkörningen med min körskolas bil så jag och min körlärare sågs en timme innan, körde bort mot Jakobsberg och hann träna lite backning runt hörn innan det var dags för det stora momentet. 

Jag fick en kvinnlig inspektör. En ung mörkhårig kvinna med ett poker-face av sten. 

Uppkörningen påbörjades med en enklare variant av en säkerhetskontroll, jag behövde bara kontrollera min körställning samt styr- och bromsservon. Jag tog några djupa andetag och så körde vi iväg. Jag körde upp strax före kl 16 så det var rusningstrafik vilket gjorde att hon valde en tur i området Jakobsberg och Barkaby. Hon testade mig på 30-vägar, cykelöverfarter, en komplicerad korsning, 11(!!) rondeller, backning in i parkeringsruta, motorväg och gångfartsområde. 

Vid ett tillfälle körde jag fel. Jag skulle rakt fram i rondellen och av vana låg jag i höger körfält men precis innan jag skulle köra in i rondellen ser jag på vägmarkeringarna att min fil enbart svänger till höger. Jag löste situationen genom att svänga höger, köra bort till närmaste rondell, runt den och tillbaka för att sedan återta vägen inspektören bett mig ta. Min lösning på mitt egna fel uppskattades tydligen, visade på snabba och kloka beslut. 

Jag klarade uppkörningen! Trots att jag själv tycker att jag aldrig kört så dåligt som jag gjorde igår. Jag var otroligt nervös vilket ledde till lite hackig körning och jag kände hur jag flaxade med blicken mer än nödvändigt. Men litar inspektören från trafikverket på att jag kan klara mig själv i trafiken efter den körningen så litar jag på mig själv att jag, som i vanliga fall kör mycket lugnare och tryggare, kan klara mig. Så nu har jag körtkort vilket känns helt otroligt. 

Vägen till körkortet har varit lång. Jag har övningskört privat med min sambo i lite över 1,5 år. Jag tog 12 körlektioner på Gullmarsplans trafikskola och 6 lektioner på Autoklar trafikskola i Råcksta. Inför uppkörningen har jag kört både med körskolan och flera gånger med C borta i området där uppkörningen skulle ske för att försöka att i så stor utsträckning som möjligt känna till området och dess svårigheter. Jag ville känna mig ordentligt förberedd. Jag har även lusläst Uppkörningsbloggen där jag fått mängder av tips från en fd inspektör vilket även det hjälpt mig mycket. 

Ja som sagt, vägen har varit lång och det känns ofattbart att jag nu har körkort.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att ta bilnycklarna till vår bil, ta ner min övningskörningsskylt och köra bor till ICA, som ligger 2 min från vårt hus, där köpte jag en blomma och fortsatte sedan med bilen till trafikskolan, som ligger 2 min åt andra hållet. Ville ge blomman till min körlärare men han var inte där, men tanken var god. Väl hemma igen var jag utmattad. C mötte mig med champagne och vi skålade för att vårt långa slit äntligen fått ett gott slut. 

Det var en väldigt konstig känsla att köra bilen helt själv men nu är alla i min omgivning överens, jag måste träna på det snarast för att inte bygga upp någon typ av rädsla för att köra bil själv. Planen är att i helgen ta bilen och åka och hälsa på en kompis ute på Färingsö och jag kan inte annat än att hoppas på att det ska gå bra!

xoxo