När jag anmälde mig till Italienska B var det en kompis som sa till mig att det nog inte skulle ge mig så mycket. Jag behöver lära mig att prata italienska och enligt honom kunde inte Svenska universiteten lära mig det... Skit samma tänkte jag, jag måste ju lära mig något och sen får jag betyg i Italienska B. Nu sitter jag här och stirrar mig blind på "La Locandiera", en text från 1651 som knappt är skriven på antik Italienska. Jag förstår ingenting. Vore det inte bättre att kursen skulle fokusera på antingen dagens Italienska språk och dess grammatik eller i alla fall på det Italienska samhället? Varför ska jag lära mig analysera teaterpjäser från 1600 talet? Det viktiga är väl att vi studenter efter kursens slut kan åka ner till Italien och göra oss förstådda, inte åka ner och rabbla antika dikter? Jag är måttligt imponerad men inlämningsuppgiften ska in imorgon så inte så mycket att göra åt saken, bara att läsa vidare...
Snart dags för middag med Ilinca och Julien, mums :)
xoxo
Sent from my Nokia E71 mobile phone
När man pluggar ett språk på universitetet är det alltid så. Det handlar inte bara om att lära sig prata språket utan det är språkhistoria, kultur, fonetik osv och allt som hör ett språk till. Så du får nog dras med dina teaterpjäser ;) Läste du inte kursbeskrivningen :) "Språkvetare" ska ju kunna mer än bara prata på ett annat språk. För tal och skrift enbart finns det nog andra, bättre språkkurser...
ReplyDelete