Jag brukar aldrig namna namn i min blogg, men eftersom Marcus Birro numera ar en hogst offentlig person sa har jag valt att gora det.
Jag har foljt Marcus blogg i ett flertal ar. Hans fotbollsblogg pa svenska fans var den forsta blogg pa internet jag borjade lasa/folja och efter ett drygt ar borjade jag aven lasa hans personliga blogg.
Jag har aldrig sett nagon skriva sa fascinerande om fotboll, om Italien och om Italiensk fotboll. Jag delar hans karleken till Italien samt passionen for "mitt" lag AS Roma och jag slutar aldrig fascineras over hans texter. Fotbollsbloggen ar nu flyttad till http://blogg.expressen.se/birro/ och jag kan starkt rekommendera den for alla fotbollsalskande.
Pa hans personliga blogg sa har jag (iofs med aningens mindre intresse an fotbollsbloggarna) foljt hans privata liv och tankar. Det ar hans enorma skrivteknik som fatt mig att nagon gang i veckan kika forbi bloggen efter nagot lasvart. Man har fatt folja han och flickvannen kamp for att forsoka skaffa barn, hans tankar kring saker som upprort eller imponerat samt en del mediabevakning. Han har mycket asikter men det har de flesta bloggar och jag tycker inte det ar nagot fel med det.
Igar nar jag kikade in pa bloggen mottes jag av foljande inlagg;
"Bloggen Stängs Ner Nu! Nu räcker det! Nu jävlar i mig får det vara nog! Nu släcker jag ner den här bloggen på obestämd framtid. När någon sänker sig så lågt och skriver så här:
Katrin vann över dig din lilla lus och nu gnager du väl på dina döda barns ben igen din snuskige lille italienske dödgrävare. Jag hoppas innerligen att du dör snart och då ska vi pissa på din grav innan vi skändar den fullständigt…har alla former av anständighetsgränser passerats."
Jag blev valdigt illa till mods. Jag ar for Marcus ingen alls, jag har slaviskt foljt hans bloggar men aldrig nagonsin lamnat nagot fotspar efter mig med kommentarer eller dylikt. For mig kanns det dock som jag kanner honom personligt efter alla ar jag last hans blogg och blev lite ledsen nu nar bloggen ar nedstangd. Jag har ocksa fatt en del "skumma" kommentarar pa mina bloggar men aldrig nagot liknande. Hur mycket ska man behova svalja eg? Och varfor verkar det som vissa manniskor mar battre av att vara elaka?
xoxo
Bara för att man skyddas av anonymiteten så släpper en del alla hämningar. Jag har fått en hel del kommentarer men jag tycker de känns typiskt tjejiga, i den bemärkelsen att de måste trycka ner för att må bättre själva. Ja man blir ledsen men sen går man vidare. Jag svarar dem inte. Det tycker jag är det bästa sättet för vad de vill ha är ju en reaktion, de vill ju märkas.
ReplyDeleteHar ingen bra lösning, men svaret är nog detsamma som när det gäller öppen mobbning och utanförskap i skolor, lösningen ligger i vad som händer innan. Om vi inte exkluderar folk pga olika saker som kläder, pengar, ursprung etc så känner ingen sig underlägsen och det finns inget behov av att ge sig på någon annan.
Vad tycker du?
Kram Mia
Jo du har nog ratt, trist men sant.
ReplyDeleteTror fakstikt tyvarr att det ar vanligare att tjejer skickar sanna dar kommentarer o framfor allt till andra tjejer. Precis som du sager, de ser sig sjalva vaxa nar de trycker ner andra. Man far forsoka tanka att det ar de som skriver sanna dar kommentarer som sakerligen har samre sjalvfortroende o mar samre inombords an oss andra.
xoxo
Jag vet, den mattan är creepy! Kanske borde retuscherat bort den...
ReplyDeleteHur går det med snön? Såg hos Toblino att det snöar. Läskigt. Jag är inte avis...
Kram!