Alltid på väg

En sak som ar trakig med London ar att sa manga flyttar harifran. Visst har jag vanner som vill se sig sjalva stanna i England for all framtid men anda verkar det som de flesta en dag raknar med att flytta antingen vidare nagonstans eller flytta hem till sitt hemland. Det ar jattekul nar nya manniskor kommer hit men det ar an trakigare nar nara vanner flyttar harifran.

Ikvall var jag ute pa en trevlig middag uppe vid Bond Steet med ett gang vanner varav en av tjejerna ska flytta tillbaka till Canada i nasta vecka. Aven om det inte ar en av mina narmaste vanner sa tycker jag det kanns jattetrist.

Manga bor i London for att lara sig Engelska ordentligt, fa arbetslivserfarenhet, fa utlandserfarenhet eller helt enkelt for att leva det underbara liv som London kan erbjuda med sin mangkulturella miljo. Hur som helst ar manga pa sprang och redo att ta beslutet att flytta harifran over en natt. Vissa bor har ett ar eller tva, de flesta flera ar men valdigt fa rotar sig riktigt ordentligt for att de vet att de en dag anda kommer lamna landet och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gjorde sa sjalv. Man ska aldrig saga aldrg men jag har valdigt svart att se mig sjalv stanna i England for all framtid och darfor tanker jag ofta pa vilka mojligheter jag skulle kunna ha i lander som Sverige, Italien eller Schweiz.

Hur som helst har jag valdigt svart for avsked och blir alltid lika ledsen nar nagon kar van flyttar ivag...

4 bilder fran kvallens middag. Forsta bilden ar pa mig och Sara, tjejen som ska flytta.


xoxo