Derby AIK - Djurgården

Kärleken till fotbollen är stor i Sverige. Och ännu större i andra delar av Europa och världen. Och det är något speciellt med den. Att tillsammans med så många andra supportrar brinna för ett lag är faktiskt en underbar känsla, dock svår att förstå för den som aldrig varit där.

Nu är det dags för en av mina sk "moments of truth". Jag har varit en inbiten fotbollssupporter! En sån där manisk och lite galen sådan. Dock aldrig våldsam, så klart. Under åren 1998 - 2001 (tror jag det var) gick jag på så många av AIK's hemmamatcher jag kunde. Två av dessa år jobbade jag till och med för AIKs TIFO-grupp. Jag, min kompis Amanda och ca 30 killar planerade AIK-klackens tifon. Det var både kul, spännande och ganska jobbigt men helt klart en kul erfarenhet att bära med sig i ryggsäcken. Det klingar ofta illa i folks öron när man säger att man är eller har varit en inbiten fotbollssupporter men jag är på nåt sätt rätt stolt över det. Fler personliga erkännanden finner ni bland annat här och här. 

Hur jag blev AIK'are vet jag inte riktigt, men det började när jag gick i lågstadiet. Alla valde lag och jag fick för mig att heja på AIK. Bara så där. Stod för det ibland, skämdes och förnekade det ibland när mina vänner sa att de hejade på djurgården. Hur som helst höll det i sig och på högstadiet började jag och min barndomskompis Anna och jag gå på lite AIK-matcher. En i "familjen" spelade på den tiden i laget och kunde fixa biljetter till oss och vi tyckte det var lite coolt(!) att gå på fotbollsmatcher. Senare på gymnasiet lärde jag känna fler AIKare och jag gick allt oftare på match och blev sedan indragen i tifo't och på den vägen är det. 

Jag tycker fotboll är en kul sport och än roligare är sammanhållningen av kärlek till laget. Jag är även född Roma-supporter och även Roma AS (Italienskt lag) har funnits i mitt hjärta sedan barnsben. 

Mitt intresse för fotboll går i ständiga vågor. Vissa år följer jag både Svenska, Italienska och Engelska ligan slaviskt medan andra år orkar jag inte ens engagera mig i EM eller VM. Senaste åren har mitt engagemang i fotbollen varit tafatt men jag saknar det lite, att brinna för något. Men snart är det EM och det tycker jag ska bli kul!

Igår var jag i alla fall på match. Mest för skojs skull köpte jag, Moa, Ingrid och Erika biljetter till Derbyt mellan AIK och Djurgården och det blev en toppenskoj kväll. Solen sken och stämningen var på topp. AIK spelade bra och slog DIF med 2-0. Vi satt på östra långsidan men jag stämde gladeligen in i vissa av AIK-klackens hejaramsor ändå.  Jag hade grävt fram mina gamla AIK-halsdukar som vi tjejer prydde oss med. Så roligt och så glatt!

xoxo