Min karriar - Vad vill jag egentligen?

I somras nar jag var inne i en lite deppig svacka var det en kar vän som fragade mig, men Maria om du fick valja helt fritt, vad skulle du vilja ha/ eller vad skulle du andra i ditt liv for att du skulle vara glad? Den fragan fick mig att fundera en helt del och sen aven komma pa att jag faktiskt hade mycket av det jag ville ha, vilket jag sa klart inte hade i åtanke nar jag satt dar och klagade pa mitt liv.

Nu pa senaste tiden har jag forsokt stalla den dar fragan till mig sjalv sa fort jag kommer pa mig sjalv att vara missnojd med nagot och sitter och tycker synd om mig sjalv.

Igar var jag pa jobbintervju for det dar jobbet jag pratade om for nagra dagar sen och idag satt jag och funderade, vad vill jag egentligen med min karriar? Vad ar viktigt for mig?

Sa har tanker jag;

Om jag borjar med att fundera pa arbetsplatsen i sig sa vill jag ha ett organiserat kontor, frascha och rymliga lokaler och bra utrustning. Detta kan ses som sjalvklarheter men det kan jag lova att det inte ar har i London. Vidare vill jag att foretaget ska ha en val fungerande HR avdelning och jag vill att det ska satsas pa de anstallda. Jag uppskattar tex utbildningar och sociala aktiviteter som kan oka sammanhallningen och samarbetet mellan de anstallda. Till exempel tycker jag team-luncher, pubkvallar, utvecklingsdagar etc ar toppen. Pa mitt forra jobb fick vi verkligen inget, inte ens en julfest kunde de kosta pa och nu i efterhand borjar man undra hur man kunde stanna dar sa lange som jag gjorde.

Sen borjade jag tanka pa kollegorna, jag tycker de ar en av de viktigaste faktorerna. Jag vill sa klart ha trevliga kollegor men tycker aven det ar viktigt med bra kommunikation inom foretaget och inom ens team. Det ska vara professionellt! Jag behover inte ha mina basta vanner pa jobbet men vill anda kunna prata med de runt omkring mig och kanske ga pa en lunch nagon gang da och da. Sen tycker jag det ar kul om det ar en internationell arbetsplats med folk fran olika delar av varlden.

Lonen ligger nog anda lagst pa min prioritetslista, sa lange man tjanar pengar sa man klarar sig, kan betala sina rakningar och ha lite fickpengar till ett vanligt liv sa tycker jag att man ska vara nojd. Jag vet att jag sjalv hela tiden bara vill ha mer. Far jag en lonehojning sa ar jag efter nan manad inte alls nojd lange och vill bara ha mer.... Jag siktar uppat ja, men ibland ar det nog bra att tanka till varfor de dar pengarna ar sa himla viktiga for en.

Sist men absolut inte minst sa vill jag ha en tjanst jag trivs med. Jag vet att jag drommer om ett riktigt HR-jobb eftersom jag inriktade min ekonomiexamen at organisationshallet men det ar inget maste. Det jag tycker ar viktigast i min tjanst ar att jag gor nagot som intresserar mig, dar jag kan lara nytt, utvecklas och dar jag kan vaxa inom min tjanst. Jag vill ha omvaxling och utmaning.
Jag vill garna jobba med manniskor; kunder, medarbetare eller samarbetspartners spelar ingen roll sa lange jag har mojlighet att traffa, prata och bygga relationer med nya manniskor. Jag ar valdigt organiserad och alskar att plannera och skulle garna vilja anvanda mig av dessa egenskaper i mitt jobb liksom mina sprakkunskaper.

Ok, nu nar jag har rabblat vad jag vill ska jag snabbt tanka over vad jag faktskt har....

Jag jobbar pa ett stort internationellt foretag som ar valdigt organiserat och professionellt. De satsar helhjartat pa sina anstallda och engagerar mer aktiviteter an jag faktiskt orkar vara med pa. Eftersom foretaget ar sa pass stort finns det manniskor av alla slag fran jordens ala horn och de allra flesta ar trevliga och samarbetet mellan kollegor och de olika avdelningarna fungerar varldigt bra. Lonerna ar inte hoga men heller inte laga om man jamfor med de andra foretagen i branchen. Med andra ord sa ar det mesta valdigt bra....! Det anda jag klagar pa ar min tjanst. Det kanns som jag har kommit fram till en mur och som jag inte kan klattra over. Det finns inga utmaningar och inget mer att lara. Jag jobbar som en robbot och behover oftast inte anvanda manga hjarnceller. Det ar dar problemet ligger.

Jag tror nog att med den har laaaanga diskussionen, ha kommit fram till nagot.... Jag ska nog forsoka stanna pa mitt foretag MEN jag maste byta tjanst. Intervjun harrom dagen gick nog ganska bra och jobbet verkar super. Vi ar 5 stycken, alla fran foretaget som har haft intervju for tjansten och nu ska de valja mellan oss. Svaret far vi i slutat av nasta vecka. Hall tummarna!!

xoxo

Marliina tipsar - Bästa saften m.m

Har blivit som tokig i det har market, "bottle green". Det ar ett brittiskt familjefortag specialiserat pa ekologiska drycker och glass. Ar i dagarna som beroende av deras fladersaft (elderflower cordinal) men alla deras safter ar nagon av en sarklass. De har aven valdigt gott bubbelvatten med smak och smaskig sorbetglass. De kostar lite mer an andra saftflaskor eller bubbelvatten men de kronorna ar dom val varda. Rekommenderas starkt!!!

xoxo

Effektivitet pa jobbet

Imorse fick ett gulligt litet mail fran min chef som pikade mig for att jag, forra veckan toppat listan av internetavandning. Vi hade utvecklingssamtal i Tisdags och amnet diskuterades redan dar. Da sa hon att sa lange jag skoter mitt jobb sa var det ok sa lange jag inte besoker forbjudna sidor, hur man nu ska kunna gora det nar mer an halften av alla sidor verkar vara blockade.

Under utvecklingssamtalet visade chefen tva diagram, en pa internetanvandning och en pa hur mkt jobb vi gor under en dag. Som sagt lag jag alltsa etta pa listan av de som anvander msn och internet mest MEN jag lag aven delad etta pa listan av de som fick mest jobb gjort under dagarna. Det kallar jag effektivitet! Jag hinner med andra ord surfa mest och i stort satt aven jobba mest. Tvan pa listan av internetanvandandet nast langst ner pa jobblistan....

Idag fick jag da det har mailet visandes ett cirkeldiagram som IT avdelningen sa snallt skapat at min chef och hon skickade det gladligen vidare till mig med ett antal pikande kommentarer i mailet. Tror chefen mest ar arg for att jag berattade att jag idag ska pa intervju for det dar andra jobbet pa foretaget och darfor maste vara lite hard mot mig. What to say? Jag tycker att sa lange jag skoter mitt jobb ordentligt vilket jag uppenbarligen gor inte borde behova fa statestik skickad till mig hur manga internetsidor jag besoker per dag men tydligen vore det battre om jag inte anvande internet alls, jobbade lite mindre och kanske satt och laste en bok istallet?

xoxo

Nyårsplaner

Sa dar ja, da var nyar planerat. Jag ar inget storre fan av nyarsafton och tycker det mest innebart stress och hets nar den stora kvallen ska planneras. Jag gillar att ordna fester men gillar inte tillfallen da man bara "maste ha kul" som pa nyarsafton och min egen fodelsedag.

Hur som helst brukar jag alltid spendera nyar i Stockholm och ha en lyxig middag med nagra nara och kara, men i ar blir det andra bullar. Ska till Val Gardena i Italienska alperna och spendera nyar med ett gang galna italienare (som jag inte kanner). Storsta delen av ganget ska hyra en stuga men eftersom vi (las jag och min pojkvan) bara ska vara dar 4 dagar sa ska vi bo pa hotell. Se bild nedan.

Allt ser idylliskt ut men jag kan inte lata bli att oroa mig lite....

1. Jag kanner inte folket, de pratar tydligen inte ett ord av mina sprak och jag talar inte mycket Italienska.

2. Jag har tack vare en knaskada (sen en otack skidolycka) inte akt skidor pa 5 ar och vet inte hur bambi ska kunna halla balansen i backen. Vet inte ens om knat kommer halla.... :S

3. Italienarna pa jobbet forklarade just att det ar ett av Italiens vakraste omraden i alperna MEN att temperaturen brukar ligga mellan -10 till -20 grader i Januari. Jag klagar nar temperaturen gar under 10+ har i London sa hur allsin dar ska jag klara minus 20?

Tror nog det ar dags att borja trana upp italienskan, bygga upp benmusklerna och lagga pa mig lite extra underhudsfett, hehe :)

xoxo

ZUMA restaurant London

Forra helgen var jag pa den omtalade restaurangen Zuma. Det ar ett trendigt "Contemporary Japanaese Cuisine" som ar omtalad for bra mat, vacker inredning och sina dyra priser. Jag avskyr i vanliga fall att lagga stora summor pengar pa mat och har ofta diskussioner med min pojkvan om det. Han i sin tur alskar alla dyra restauranger medans jag faktskt hellre koper en fin ny troja for de pengarna. En troja kan jag ha i flera ar medans en maltid ater jag upp pa en timme...

Den har gangen var det svarforaldrarna som skulle bjuda och de hade valt restaurang sa jag hade inte mycket att saga till om. Jag var inte vidare exalterad nar jag ovanligt uppkladd for ett restaurangbesok strosade dit men blev helt stald nar jag kom dit. Restaurangen var verkligen urlacker, snyggt men anda simpelt inredd. Personalen var otroligt trevliga och hjalpsamma, 2 stycken tog hand om vara ytterklader medans en annan visade oss till baren i vantan pa vart bord. Ingen dotid har inte. Deras cocktails var gudomliga och jag fick halla mig fran att bara svepa dem pa ett nafs.

Val sittades vid bordet valde vi att bestalla in lite av varje for att dela och darefter droppade sma matratter in allt efter som. Jag log maltiden igenom, det var den basta mat jag atit i hela mitt liv! Kottratterna var nagot olikt allt annat kott jag smakat och sushin och sashimin var helt oforglomliga. Slutsumman hamnade pa £450 for 6 personer men da hade vi verkligen atit och druckit allt vad vi kunde. Trots mina asikter om dyra restaurangen var den har maten vard varenda krona. Ingen restaurang man gar till varje vecka men for sarskilda tillfallen ar den guld vard. Vart att tillagga ar att man maste boka den minst 6-8 veckor innan man ska dit!

xoxo

Vanner eller pojkvan?

...Nu tanker nog de flesta, vad e det for fraga? Man ska val inte behova valja! faktum ar att det ar manga som gor det...

I helgen hade jag besok av tva tjejkompisar fran Sverige och vi hade en riktig rolig tjejhelg. Pa Lordagen organiserade jag utgang tillsammans med lite Londonkompisar och det slutade med att vi gick till Club Monroes. Efter en timme eller tva inne pa klubben kom en av mina basta vanner har i London fram till mig och sager "Maria, du ar sa himla skoj... som varsta singeltjejen!" "VA!" ryter jag irriterat tillbaka , "Jag ar inte singel!". Min kompis skrattar, kramar om mig och sager "men det ar just det som ar poangen, du har ett seriost forhallande men kan anda ga ut och slappa loss helt med dina vanner", vidade berattar hon om nagra av sina tjejkompisar som skaffat pojkvanner och bara pa nagon vecka nastan glomt sina vanner och visst kanner jag igen det dar, jag har ocksa nagra vanner som gjort precis sa.

Varfor ar det sa att vissa (jag kanner flest tjejer men finns ju sa klart aven killar) som nar de traffar en ny partner och blir kara helt plotsligt glommer bort sina riktiga vanner? Helt plotsligt verkar deras liv enbart kretsa kring den nya partnen och tid att traffa eller ens hora av sig till sina vanner verkar inte finnas alls. Det verkar som de blir sa osakra i relationen att de inte kan vara ifran sin partner ens for en kvall. Vad tror de ska handa? Om det nu vore sa att partnen tar tillfalle i akt att ga ut och hangla upp nagon okand pa krogen ar ju han/hon anda inget att ha.

Jag har andra kompis som faktskt nagon gang da och da traffar sina vanner men da spenderar de halva kvallarna med att smsa eller ringa till sin partner. Ett sms for att kolla laget, fine. Men att skicka ett 20-tal sms under en kvall plus avverka minst 2-3 kortare samtal bara for att kolla vad den andre gor, tycker jag verkligen ar patetiskt. Igen maste det handla om en osakerhet och brist pa fortroende till den andre. Eller vad tror ni?

Jag tycker ett forhallande maste bygga pa fortroende och tillit. Om man inte kan lita pa varandra kan jag inte forsta hur man kan vara tilsammans? Vidare tycker jag det ar viktigt att fortsatta leva sitt eget liv, ha nagra egna intressen och framfor allt kunna ha kompiskvallar ute och lata sin partner fa vara ovetande om exakta detaljer vad man gor. Jag kan sjalv stora mig lite nar min pojkvan ar ute med polarna och jag sjalv sitter hemma men jag vet anda att det innest inne ar bra. Det haller spanningen i forhallandet vid liv nagot som i mitt fall ar valdigt viktigt for att jag inte ska trottna. Aven om jag alskar min pojkvan och han sjalvklart ar valdigt viktig for mig och jag valdigt garna spenderar mycket av min tid med honom sa ar mina vanner prioritet ett for mig. Jag finns dar nar de behover mig och ser alltid till att ha tid att traffa dem sa ofta jag bara kan.

Jag lever efter ordspraket, "killar kommer och killar gar men vannen den bestar!"

xoxo

Hur stor betydelse har pengar?

For lite over en vecka sen kom det ut ett internt mail pa foretaget att se soker en 'Affiliate Administrator', jag var ledig den dagen och hann inte ens komma in till min dator innan en tjej fran HR kommer inspringandes och tjuter att jag maste soka tjansten. Jag lovar henne att kolla jobbeskrivningen och sedan aterkomma.

Anledningen HR hade mig i sina sma huvuden ar for att jag sokte ett liknande internt jobb for nagra manader sedan, da kallad Gaming Affiliate executive. Vid det tillfallet sokte de nagon med flera ars erfarenhet och jag kom inte langre an till ett "quick chat" med marknadsforingschefen som forklarade situationen.

Den har gangen ar det sportsidan av foretaget som soker en ny medarbetare pa affiliateavdelningen. Det ar en junior roll som ska vaxa fran botten upp till toppen, med andra ord kravs ingen erfarenhet. Coolt, tankte jag och traskade in pa HR-avdelningen for att diskutera min ansokan. Da klacker de ut sig attmax lonen de kan erbjuda for den har tjansten ar lagre an den jag har just nu. Jag tackade for mig och gick buttert darifran.

Harrom dagen hade jag "Performance review" (liknande utvecklingssamtal) med min chef och vi diskutera mitt jobb. Utan att jag har sagt nagot om andra jobb sager hon spontant att hon ser att jag gor ett bra jobb men att jobbet inte ar tillrackligt utmanande for mig. Vidare sager hon att eftersom jag passar bra in pa foretaget skulle kunna se mig om efter nagot helt nytt inom kontoret och att hon da skulle rekommendera mig med hela sitt hjarta. Hon sager aven att det eventuellt skulle kunna kravas att jag gick ner nagra tusen i lon for att kunna borja om fran borjan och sedan vaxa inom ett helt nytt omrade. Och har star jag nu... Vad ska jag gora? Nya jobbet later jattekul och skulle garanterat ge mig nya kunskaper, erfarenheter och oppna nya dorrar for framtiden. Men att ga ner i lon kanns som ett bakatkliv. Min pappa tyckte jag skulle soka nya jobbet och se loneskillnaden som priset for en kurs att fa lara mig allt det nya, nar jag val kan det sa kommer ju sakert lonen kunna hojas. Men ne, jag tycker inte det kanns jattekul. Jag ar helt enkelt for pengafixerad. Vad ska jag gora???

xoxo

Marcus Birro

Jag brukar aldrig namna namn i min blogg, men eftersom Marcus Birro numera ar en hogst offentlig person sa har jag valt att gora det.

Jag har foljt Marcus blogg i ett flertal ar. Hans fotbollsblogg pa svenska fans var den forsta blogg pa internet jag borjade lasa/folja och efter ett drygt ar borjade jag aven lasa hans personliga blogg.

Jag har aldrig sett nagon skriva sa fascinerande om fotboll, om Italien och om Italiensk fotboll. Jag delar hans karleken till Italien samt passionen for "mitt" lag AS Roma och jag slutar aldrig fascineras over hans texter. Fotbollsbloggen ar nu flyttad till http://blogg.expressen.se/birro/ och jag kan starkt rekommendera den for alla fotbollsalskande.

Pa hans personliga blogg sa har jag (iofs med aningens mindre intresse an fotbollsbloggarna) foljt hans privata liv och tankar. Det ar hans enorma skrivteknik som fatt mig att nagon gang i veckan kika forbi bloggen efter nagot lasvart. Man har fatt folja han och flickvannen kamp for att forsoka skaffa barn, hans tankar kring saker som upprort eller imponerat samt en del mediabevakning. Han har mycket asikter men det har de flesta bloggar och jag tycker inte det ar nagot fel med det.

Igar nar jag kikade in pa bloggen mottes jag av foljande inlagg;
"Bloggen Stängs Ner Nu! Nu räcker det! Nu jävlar i mig får det vara nog! Nu släcker jag ner den här bloggen på obestämd framtid. När någon sänker sig så lågt och skriver så här:
Katrin vann över dig din lilla lus och nu gnager du väl på dina döda barns ben igen din snuskige lille italienske dödgrävare. Jag hoppas innerligen att du dör snart och då ska vi pissa på din grav innan vi skändar den fullständigt…har alla former av anständighetsgränser passerats."

Jag blev valdigt illa till mods. Jag ar for Marcus ingen alls, jag har slaviskt foljt hans bloggar men aldrig nagonsin lamnat nagot fotspar efter mig med kommentarer eller dylikt. For mig kanns det dock som jag kanner honom personligt efter alla ar jag last hans blogg och blev lite ledsen nu nar bloggen ar nedstangd. Jag har ocksa fatt en del "skumma" kommentarar pa mina bloggar men aldrig nagot liknande. Hur mycket ska man behova svalja eg? Och varfor verkar det som vissa manniskor mar battre av att vara elaka?

xoxo

Movida Club London

I Fredags var vi pa nya Movida. Efter en lite snabb omplanering pa kvallen fick jag upp vara namn pa gastlistan och vi travade lite senare dit. Jag kallar det "nya Movida" for att klubben har varit stangd i en manad eller tva for ombyggnad och forra veckan oppnade den upp igen och vi var sa klart snabba med att spana in masterverket.

Movida ar en sk. medlemsklubb som ligger uppe vid Oxford cirkus och man har valdigt sma chanser att komma in om man inte star med pa gastlistan. Intradet ar £20 om man inte har tur att kanna nagon promoter som har extra formaner o kan fa in sina gaster gratis.

Klubben ar overhort trendig och ligger just pa gransen till att vara lite for stel och snobbig for min smak, men av nan anledning gillar jag den stenhart anda. Inredningen lite"klinisk" men valdigt stilren och snygg. Musiken som spelas ar en blandning av trendig house och RnB, med andra ord lite for alla smaker. Man dricker mestadels champagne eller vodka och man hanger i sma grupper kring de abbonerade borden eller vickandes pa rumpan pa dansgolvet.

Laste det har nagonstans och kunde inte lata bli att rynka lite pa ogonbrynen... "Movidas nattklubbschef Eamon Mulholland berättar att klubben lockar Londons tyngsta spenderare: Våra bästa kunder spenderar under veckorna i genomsnitt 3 500 pund per kväll (cirka 50 000 kr). Under helgen stiger siffran till 10 000 pund (140 000 kr). Det mesta någon har bränt på en kväll är 100 000 pund (1,4 miljoner kr).” Det mest eftertraktade bordet är nummer sex som har plats för upp till 25 personer. För några månader sedan förbeställde någon 100 flaskor Cristal för motsvarande en halv miljon kronor, allt för att säkra tronen. Enligt Mr Mullholland är alla storspenderare uteslutande bankers alternativt ryska entreprenörer." Ja, vad ska man saga...? Man undrar ju om folk inte har nagot battre att lagga pengarna pa an alkohol?

Jag vet att det inte later som ett typiskt Maria-stalle men den ligger anda hogt upp pa min klubbtopplista har i London. Trots att en del av "rikefolket" samlas har sa ar klubben inte alls lika snobbig och ytlig som tex sturekompaniet i Stockholm. Stamningen ar oppen och trevlig och det ar latt att lara kanna nytt folk. Jag har haft nagra av mina basta utekvallar har i London pa just Movida och darfor rekommenderar jag starkt stallet!

xoxo

Afternoon tea

Efter att ha bott i London i over 2,5 ar var jag igar pa min forsta Afternoon tea. Det var meningen att vi skulle gatt pa den mest kanda pa Ritz men vi var lite sent ute sa det var fullbokat, sa istallet fick vi plats pa Harrods.

Traditionen med Afternoon tea startades av adelsklasserna i England i mitten pa 1800-talet. Nu for tiden ar det mest fina hotell eller lyxiga konditorier som serverar Afternoon tea pa Lordagar och Sondagar, vanligast mellan klockan 14 och 17. "Maltiden" bestar av extra starkt te, scones med marmelader, sma trekantiga mackor innehallande gurka, lax, agg eller skinka m.m och en dros kakor och bakverk. Oftast serveras Afternoon tea i gamaldags inradda salar med live pianospel. Kalaset kostar pa Ritz £35 och pa Harrods £25, vilket jag maste saga ar ohyggligt mycket pengar for det lilla man far, men det var en kul upplevelse.

Jag ska nog forsoka anamma ideen och baka scones hemma och bjuda over vanner pa tea, mackor och scones nagon mork hostsondag. Vem vill komma? :)

xoxo