Var ute pa en valdigt trevlig middag med tva vanner i Tisdags kvall och diskussionen kom vid slutet av kvallen in pa "ex"; hurvida man borde/inte borde eller kan umgas med sina ex nar man har ett nytt forhallande.
I den har fragan verkar alla ha valdigt olika asikter och det finns val egentligen inget ratt eller fel sa lange tva parter i ett forhallande kan komma overens om hurvida man far eller inte far traffa ex (eller andra killar) och sa lange ingen av ex'en sjalva som tar illa vid sa klart. Manga jag kanner ar ok med att deras partners traffar sina ex, andra vill inte ens att deras parners ska ha vanner av motsatta konet.
Mina asikter i fragan ar att man absolut kan fortsatta att vara vanner med sina ex efter det att forhallandet tagit slut. Ofta behover man nog lite tid i efterat men med tiden laker alla sar som det heter och jag tror absolut att man kan fortsatta som vanner efter det, om man vill. Det galler nog bara att gora klart for sig att forhallandet ar slut och man nu ska vara vanner (absolut inget mer an sa). Den svara biten kommer val ner en ny partner kommer in i bilden. Forst kan det nog vara kansligt for en person att se ditt ex med en ny partner, men sen ar det nog allra svarat for den nya partnen att acceptera att flickvannen/pojkvannen umgas med sitt ex.
Jag har som tur ar lyckats avsluta mina tidigare forhallanden pa valdigt bra satt och det har da varit latt att kunna ga vidare som vanner. Numer har jag inte jattemycket kontakt med mina ex i Sverige men de finns pa min facebook och min msn och nagon gang ibland uppdaterar vi varandra hur vara liv utvecklats. Skulle vi bo i samma land skulle vi sakert ha narmare kontakt men nu ar det som det ar. I London har jag ytterligare ett ex som idag ar en av mina basta vanner. Jag skulle tycka det var valdigt trist om min nuvarande pojkvan skulle saga till mig att jag inte fick traffa honom och jag skulle nog inte ens acceptera det. Jag tycker det ar jattesorgligt att se de tjejkompisar jag har som efter de traffat en ny kille tappar kontakten med alla killkompisar de tidigare haft. Varfor liksom?
Jag tror att just ex ar en valdigt kanslig punkt i manga forhallanden men jag tycker anda man maste kunna lita pa varandra sa pass att den andre kan fa umgas med vem de vill. Jag vet att manga inte haller med mig men jag vill verkligen se mig sjalv i ett sa pass oppet och arligt forhallande att man kan lita pa varandra och man kan fa traffa och umgas vem man vill. Kommunikation ar nykeln till det mesta, och aven for att halla svartsjuka borta.
Vad tycker ni?
xoxo
18/06/2009
Midsommar i London
Trots att jag har bott utomlands de senaste 4 aren sa har jag hallit noga fast vid vissa Svenska traditioner. De jag varderar hogst ar; Svenska nationaldagen (firar det till och med mer utomlands an jag nagonsin gjorde i Sverige), Lucia och sen framfor allt midsommar!
Midsommar firas imorgon, Fredag 19 Juni hemma i Sverige men har i London firar vi det pa Lordag, 20e Juni. Det blir en heldag vi sent kommer glomma.
Sa har ser arets dagsplaner ut:
11.30am: Champagnefrukost med jordgubbar
2pm: Picknick i Hyde Park - Flera hundra Svenskar (och andra nationaliteter) samlas varje ar i Hyde park for en gemensam JATTEpicknick och dans runt midsommarstangen.
6pm: Knytismiddag med ganget
11pm: Club Maya!
Bilder fran forra aret i Hyde Park:
Jag antar att det ar fler av er Londonsvenskar som ska till Hyde Park...?? Vore ju kul att ses och saga hej, eller? =)
xoxo
Midsommar firas imorgon, Fredag 19 Juni hemma i Sverige men har i London firar vi det pa Lordag, 20e Juni. Det blir en heldag vi sent kommer glomma.
Sa har ser arets dagsplaner ut:
11.30am: Champagnefrukost med jordgubbar
2pm: Picknick i Hyde Park - Flera hundra Svenskar (och andra nationaliteter) samlas varje ar i Hyde park for en gemensam JATTEpicknick och dans runt midsommarstangen.
6pm: Knytismiddag med ganget
11pm: Club Maya!
Bilder fran forra aret i Hyde Park:
(kanske inte jordens storsta midsommarstang, men den racker gott och val)
Jag antar att det ar fler av er Londonsvenskar som ska till Hyde Park...?? Vore ju kul att ses och saga hej, eller? =)
xoxo
16/06/2009
Hellre en tacksam thailändsk kvinna än en bortskämd svenska
Las har och har!
"Ibland måste kvinnor hålla sig lugna och göra som mannen säger. Jag förstår att norska män hellre vill ha ryska och thailänska fruar. De gillar åtminstone sex och är bra på att laga mat" Sa sager norska debattoren Hanne Nabintu Herland vid ett valupptaktmote. "Norska kvinnor ställer för många krav på mannen, men inte på sig själva. Andra kulturer är bättre på att lära upp kvinnorna till att tillfredsställa mannen sexuellt. Mannen behöver sex och kvinnan borde vara hängiven att tillfredsställa mannen" säger hon. Hur kan man fa uttrycka sig sa? Skulle nagon stalla sig upp och saga att alla svarta manniskor borde stada gatorna skulle denne bli kallad rasist (helt ratt) men om nagon sager att kvinnan ska lyda order fran mannen och vara hemma och laga mat och tillfredsatalla mannen (i stort satt bli hans slav) ar det helt ok? Ar det inte nastan hets mot folkgrupp som det sa fint heter i Sverige?
Pa min tidigare blogg skrev jag ett langt inlagg om min kollega som lyckades gora mig rod i ansiktet av ilska hennes forsta vecka pa min avdelning. Jag fick en hel del kommentarer pa den bloggen att jag var rasistisk sa jag tog bort inlagget, men ni ska anda fa en kort sammantfattning av vad som hande; sa fort nya tjejen horde att jag var fran Sverige kollade hon snett och sorgset pa mig och sa att det var synd om skandinaviska tjejer. Oforstaende fragade jag henne vad hon menade och for att gora henens langa diskussion kort sa menade hon att vara foraldrar slanger ut deras dottrar ur sina bon precis som faglar och sa far man falla eller flyga bast man vill. Mycket battre var det dar hon kommer ifran (Pakistan) dar hennes foraldrar ser till att hon far en bra man som kan forsorja henne och ge henne ett bra liv. Mitt svar blev kort och gott att jag kan fixa ett bra liv til mig sjalv! Da kollar hon pa mig som om jag vore dum i huvudet och klacker ur sig "Maria, you have to understand that women are born to serve men..." Min foljfraga blev da varfor hon jobbar hos oss, borde inte hennes man forsolja henne...? Da borjade hon grata och jag fick mig en utskallning fran var davarande chef.
For att lugna mig sjalv forsokte jag intala mig sjalv att det var henne det var synd om. Idag, mer an ett ar senare inser jag att hon ar lycklig pa sitt satt och jag pa mitt sa allt ar frid och frojd men det tog mig laang tid at acceptera hur hon kan leva som hon gor och jag kan fortfarande irritera mig nar vissa diskussioner kommer upp. Jag har ocksa insett att en av mina svagheter ar att jag ibland har svart att acceptera andra som de ar.
Jag tycker alla ska fa valja att leva sina liv som de sjalva vill. Vill en kvinna vara hemmafru eller en man "hemma-man" sa ar det val upp till dem. Det jag tycker ar fel ar nar nagot visst forvantas av en bara for att man ar just kvinna eller man. Alla har vi olika intressen och vill leva vara liv pa olika satt och det ska andra kunna acceptera.
xoxo
"Ibland måste kvinnor hålla sig lugna och göra som mannen säger. Jag förstår att norska män hellre vill ha ryska och thailänska fruar. De gillar åtminstone sex och är bra på att laga mat" Sa sager norska debattoren Hanne Nabintu Herland vid ett valupptaktmote. "Norska kvinnor ställer för många krav på mannen, men inte på sig själva. Andra kulturer är bättre på att lära upp kvinnorna till att tillfredsställa mannen sexuellt. Mannen behöver sex och kvinnan borde vara hängiven att tillfredsställa mannen" säger hon. Hur kan man fa uttrycka sig sa? Skulle nagon stalla sig upp och saga att alla svarta manniskor borde stada gatorna skulle denne bli kallad rasist (helt ratt) men om nagon sager att kvinnan ska lyda order fran mannen och vara hemma och laga mat och tillfredsatalla mannen (i stort satt bli hans slav) ar det helt ok? Ar det inte nastan hets mot folkgrupp som det sa fint heter i Sverige?
Pa min tidigare blogg skrev jag ett langt inlagg om min kollega som lyckades gora mig rod i ansiktet av ilska hennes forsta vecka pa min avdelning. Jag fick en hel del kommentarer pa den bloggen att jag var rasistisk sa jag tog bort inlagget, men ni ska anda fa en kort sammantfattning av vad som hande; sa fort nya tjejen horde att jag var fran Sverige kollade hon snett och sorgset pa mig och sa att det var synd om skandinaviska tjejer. Oforstaende fragade jag henne vad hon menade och for att gora henens langa diskussion kort sa menade hon att vara foraldrar slanger ut deras dottrar ur sina bon precis som faglar och sa far man falla eller flyga bast man vill. Mycket battre var det dar hon kommer ifran (Pakistan) dar hennes foraldrar ser till att hon far en bra man som kan forsorja henne och ge henne ett bra liv. Mitt svar blev kort och gott att jag kan fixa ett bra liv til mig sjalv! Da kollar hon pa mig som om jag vore dum i huvudet och klacker ur sig "Maria, you have to understand that women are born to serve men..." Min foljfraga blev da varfor hon jobbar hos oss, borde inte hennes man forsolja henne...? Da borjade hon grata och jag fick mig en utskallning fran var davarande chef.
For att lugna mig sjalv forsokte jag intala mig sjalv att det var henne det var synd om. Idag, mer an ett ar senare inser jag att hon ar lycklig pa sitt satt och jag pa mitt sa allt ar frid och frojd men det tog mig laang tid at acceptera hur hon kan leva som hon gor och jag kan fortfarande irritera mig nar vissa diskussioner kommer upp. Jag har ocksa insett att en av mina svagheter ar att jag ibland har svart att acceptera andra som de ar.
Jag tycker alla ska fa valja att leva sina liv som de sjalva vill. Vill en kvinna vara hemmafru eller en man "hemma-man" sa ar det val upp till dem. Det jag tycker ar fel ar nar nagot visst forvantas av en bara for att man ar just kvinna eller man. Alla har vi olika intressen och vill leva vara liv pa olika satt och det ska andra kunna acceptera.
xoxo
15/06/2009
Grand Union Bar and Grill
Mmmmm... Sitter har matt och valdigt belaten. Andra gangen inom en veckas lopp har jag besokt en Grand Union bar & Grill och ar lika nojd den har gangen som den forsta. Det ar en helt ny upptakt jag/vi gjort men vill verkligen rekommendera dem for er alla.
Det ar en kedja och de finns lite har och var. Forra veckan var vi pa Grand Union Clapham, dar har en en riktigt stor och fin beer garden med sma hyddor dar man kan sitta och ata och dricka. Idag var vi pa Grand Union Kenningtin som till min stora fortjusning ligger bara 5 minuters promenad fran dar jag bor. Aven den har en stor uteplats, dock pa taket. De har aven restauranger i Camden, Islington och kentish Town.
Det jag framfor allt gillar med stallet ar inredningen. De har en blandning av lite aldre tapeter och mangder med gamla/antika coola lampor i taket och pa golvet. Bord och stolar ar aven de av det aldre slaget och det kanns lite som man kliver in i ens gammelmormors vardagsrum. Fargtoningen ar varm och stamningen otroligt mysig. De har lite all mojlig mat; mycket kott och hamburgare. Jag ar i vanliga fall varken en kott- eller hamburgermanniska men tycker verkligen de har ar goda!
Bilder fran Grand Union Kennington:
xoxo
Det ar en kedja och de finns lite har och var. Forra veckan var vi pa Grand Union Clapham, dar har en en riktigt stor och fin beer garden med sma hyddor dar man kan sitta och ata och dricka. Idag var vi pa Grand Union Kenningtin som till min stora fortjusning ligger bara 5 minuters promenad fran dar jag bor. Aven den har en stor uteplats, dock pa taket. De har aven restauranger i Camden, Islington och kentish Town.
Bilder fran Grand Union Kennington:
xoxoDet maste handla om avudsjuka
Jag har tankt pa det har ganska lange och bestamde mig i helgen for att blogga om det, trots att det ar ett lite kansligt amne.
Jag hor allt for ofta folk som klagar pa andra manniskors liv och hurvida andra tar emot gavor/pengar m.m fran foraldrar, vanner och partners.
Har ar nagra exempel;
"Hur kan han trivas i den dar lagenheten nar den egentligen inte ar hans. det var ju foraldrarna som betalade halva..." Flera av mina vanner har fatt delar eller hela sina bostadsratter betalda av sina foraldrar och det finns de som tycker det ar fel att ta emot det. Deras asikt ar istallet att alla ska jobba och tjana sina pengar till sin egen lagenhet, for att det ska kannas som sin egen. I mina ogon tycker jag inte alls det ar nagot fel om foraldrarna har det sa pass bra ekonomiskt stallt att de kan skjuta in en hjalp till sina barns forsta bostad.
Sen har vi det har med resor... Manga partners eller forladrar betalar aven delar av mina vanners resor. Nagra slanger helt enkelt bara fran pengar for resan medan andra far den som en extra present (battre anledning att ge bort nagot) pa fodelsedagen, julafton, 1-ars dagen (i ett forhallande) etc. Aven har jag hort otroligt manga asikter om det, de tycker inte att personerna i fraga ska aka med pa resan om denne inte kan betala den sjalv. Men arligt talat, vem vill inte komma ivag pa en liten semester med sina foraldrar eller partners for att komma bort fran vardagen lite? Jag har sjalv otroligt svart att ta emot storre presenter som resor och kanner mig i skuld om jag gor det, men jag tycker fortfarande inte att den som glatt tackar ja gor nagot fel.
Nasta grej handlar om hyran. "Hon borde inte bo sa dar fint och centralt nar hon bara jobbar som receptionist". Nehe, varfor inte? Ska en person, den som nu betalar den storre delen av hyran bosatta sig i nagon laskig forort bara for att pojkvannen/flickvannen tjanar mindre och inte har rad att bo sa som den andre vill. Tjanar man bra ar det val sjalvklart att man aven vill bo bra; vart man vill och hur man vill. Jag ar sjalv uppvuxen i innerstan i Stockholm och har svart att se mig sjalv flytta till Rinkeby/Hasselby eller nagon annanstans far away fran stan for att min partner inte har rad att bo narmare stan. Nej, om jag skulle ha kommit sa pass langt i mitt forhallande att vi bestamt att bo ihop sa skulle jag kunna betala mer i hyra om min partner for tillfallet hade det ekonomiskt svart, bara for att kunna bo dar jag vill bo.
Sen har vi bilen... "Hon tror att hon ar nagot bara for att hon aker omkring i den dar flashiga bilen, men det ar ju hennes pappas". Den kommenteren hor man val mest bland killar och den far mig faktiskt att skratta. De flesta killar vill ju aka omkring i shyssta bilar, inte bara for att impa pa tjejer utan for att bara fa kora vralaket, vem som ager bilen spelar val ingen roll, sa lange man inte ljuger och sager att den ar ens egen.
Sist men inte minst sa har vi rena kontanter... Ska man ta emot pengar av sina foraldrar eller partners for att kunna leva ett battre liv? Har tycker jag inte svaret ar lika sjalvklart. Jag skulle sjalv ha lattare att ta emot en resa eller en middag med personen som bjuder an rena kontanter men i slutandan ar det ju anda nastan samma sak. Far man resor, lagenheter, middagar etc etc sa far man ju pengar over till annat... pengar ar anda alltid pengar. Jag kanner nagra i Sverige som helt slapp ta CSN for att foraldrarna gav dem pengar och jag vet att manga satte sig emot det. Men vadda, en utbildning ar bland det basta man kan ge sina barn sa jag ser inte varfor en foralder inte ska ge sina barn den hjalpen om de nu kan,sa de sedan ska slippa den dar J**** CSN skulden. Andra jag kanner far fortfarande pengar av sina foraldrar for tills man fatt igang en riktig karriar och tjanar tillrackligt bra anda. Jag tycker inte det finns nagot ratt och fel. I grund och botten ar nastan alla av mina vanner valdigt ambitiosa och duktiga; hogutbildade och siktar efter en karriar och ett bra liv. Ingen vill ha ett liv dar man lever pa sina foraldrar, sin partner eller bidrag fran staten och det tycker jag ar huvudsaken. Om foraldrar eller partners hjalper till med en slant pa vagen borde val inte andra ha med saken att gora?
I grund och botten tror jag det mesta jag tagit upp handlar om avudsjuka. Vem vill inte ha en fin lagenhet, ha ett bra forhallande, aka pa spannande resor och ata goda middagar...? Det ar ju alltid den som inte far en resa fran sin partner eller foralder som klagar...
Nu ber jag er lasare snalla, ta inget har personligt! Jag tycker bara att tanken bakom dessa kommentarer ar intressanta nar man val funderar lite djuppare pa det och det var darfor jag ville skriva nagra (manga) rader om det.
xoxo
Jag hor allt for ofta folk som klagar pa andra manniskors liv och hurvida andra tar emot gavor/pengar m.m fran foraldrar, vanner och partners.
Har ar nagra exempel;
"Hur kan han trivas i den dar lagenheten nar den egentligen inte ar hans. det var ju foraldrarna som betalade halva..." Flera av mina vanner har fatt delar eller hela sina bostadsratter betalda av sina foraldrar och det finns de som tycker det ar fel att ta emot det. Deras asikt ar istallet att alla ska jobba och tjana sina pengar till sin egen lagenhet, for att det ska kannas som sin egen. I mina ogon tycker jag inte alls det ar nagot fel om foraldrarna har det sa pass bra ekonomiskt stallt att de kan skjuta in en hjalp till sina barns forsta bostad.
Sen har vi det har med resor... Manga partners eller forladrar betalar aven delar av mina vanners resor. Nagra slanger helt enkelt bara fran pengar for resan medan andra far den som en extra present (battre anledning att ge bort nagot) pa fodelsedagen, julafton, 1-ars dagen (i ett forhallande) etc. Aven har jag hort otroligt manga asikter om det, de tycker inte att personerna i fraga ska aka med pa resan om denne inte kan betala den sjalv. Men arligt talat, vem vill inte komma ivag pa en liten semester med sina foraldrar eller partners for att komma bort fran vardagen lite? Jag har sjalv otroligt svart att ta emot storre presenter som resor och kanner mig i skuld om jag gor det, men jag tycker fortfarande inte att den som glatt tackar ja gor nagot fel.
Nasta grej handlar om hyran. "Hon borde inte bo sa dar fint och centralt nar hon bara jobbar som receptionist". Nehe, varfor inte? Ska en person, den som nu betalar den storre delen av hyran bosatta sig i nagon laskig forort bara for att pojkvannen/flickvannen tjanar mindre och inte har rad att bo sa som den andre vill. Tjanar man bra ar det val sjalvklart att man aven vill bo bra; vart man vill och hur man vill. Jag ar sjalv uppvuxen i innerstan i Stockholm och har svart att se mig sjalv flytta till Rinkeby/Hasselby eller nagon annanstans far away fran stan for att min partner inte har rad att bo narmare stan. Nej, om jag skulle ha kommit sa pass langt i mitt forhallande att vi bestamt att bo ihop sa skulle jag kunna betala mer i hyra om min partner for tillfallet hade det ekonomiskt svart, bara for att kunna bo dar jag vill bo.
Sen har vi bilen... "Hon tror att hon ar nagot bara for att hon aker omkring i den dar flashiga bilen, men det ar ju hennes pappas". Den kommenteren hor man val mest bland killar och den far mig faktiskt att skratta. De flesta killar vill ju aka omkring i shyssta bilar, inte bara for att impa pa tjejer utan for att bara fa kora vralaket, vem som ager bilen spelar val ingen roll, sa lange man inte ljuger och sager att den ar ens egen.
Sist men inte minst sa har vi rena kontanter... Ska man ta emot pengar av sina foraldrar eller partners for att kunna leva ett battre liv? Har tycker jag inte svaret ar lika sjalvklart. Jag skulle sjalv ha lattare att ta emot en resa eller en middag med personen som bjuder an rena kontanter men i slutandan ar det ju anda nastan samma sak. Far man resor, lagenheter, middagar etc etc sa far man ju pengar over till annat... pengar ar anda alltid pengar. Jag kanner nagra i Sverige som helt slapp ta CSN for att foraldrarna gav dem pengar och jag vet att manga satte sig emot det. Men vadda, en utbildning ar bland det basta man kan ge sina barn sa jag ser inte varfor en foralder inte ska ge sina barn den hjalpen om de nu kan,sa de sedan ska slippa den dar J**** CSN skulden. Andra jag kanner far fortfarande pengar av sina foraldrar for tills man fatt igang en riktig karriar och tjanar tillrackligt bra anda. Jag tycker inte det finns nagot ratt och fel. I grund och botten ar nastan alla av mina vanner valdigt ambitiosa och duktiga; hogutbildade och siktar efter en karriar och ett bra liv. Ingen vill ha ett liv dar man lever pa sina foraldrar, sin partner eller bidrag fran staten och det tycker jag ar huvudsaken. Om foraldrar eller partners hjalper till med en slant pa vagen borde val inte andra ha med saken att gora?
I grund och botten tror jag det mesta jag tagit upp handlar om avudsjuka. Vem vill inte ha en fin lagenhet, ha ett bra forhallande, aka pa spannande resor och ata goda middagar...? Det ar ju alltid den som inte far en resa fran sin partner eller foralder som klagar...
Nu ber jag er lasare snalla, ta inget har personligt! Jag tycker bara att tanken bakom dessa kommentarer ar intressanta nar man val funderar lite djuppare pa det och det var darfor jag ville skriva nagra (manga) rader om det.
xoxo
14/06/2009
We love you B
...det var vad som skreks in i vara oron halva Lordagskvallen. Igar var det namligen antligen var tur att se Britney Spears pa O2 arenan har i London. Trots att biljetterna koptes for ungefar ett halvar sen hade jag inga storre forvantningar och tur var val det. Det var en grymt bra show med dans, ljus och ljud utover det vanliga men Britney sjalv behovde inte gora sa mkt. Hon traskade fram och tillbaka pa scen och mimade till sin musik och log sott at publiken och alla bara alskade henne.Som jag och Tobbe sa igar sa ar Britney numera ingen riktig artist langre. Hon varken sjunger eller dansar som hon en gang i tiden gjorde utan det racker med att ha henne pa plats och skapa en show runt henne for att folk ska bli nojda. Britney Spears ar numera ett varumarke som folk betalar sjuka pengar for att fa se henne, 2 veckors slutsalda konserter i London talar for sig sjalv...
Hur som helst hade vi, jag och Toblino, en toppkvall vi sent kommer glomma. Nedan finner ni lite bilder fran kvallen :)
- Jag utkladd i egen cirkusdrakt, liknande Britney's val? haha ;)
- Vi tog baten till arenan, jattemysigt faktiskt. Kandes som vi var i Venedig!
- Vi satt ratt langt fran scen men lite bilder blev det iaf.
11/06/2009
Ett år - hurra hurra!
Idag ar det ett ar sedan jag startade den har bloggen! Det ar min 3e blogg, men den forsta att vara helt oppen for mina vanner och familj.
Min forsta blogg var helt anonym och valdigt personlig, lite for personlig om jag idag far saga det sjalv. Raderade den efter ett halvars skrivande och startade en ny pa metroblogg, lite mindre personlig men fortfarande anonym. Sen for ett ar sen startade jag denna, har pa Blogger eftersom jag hade allt annat pa Google. Till en borjan va den iofs inte anonym men jag gav heller inte ut adressen till nagra vanner. Det ar bara senaste halvaret som mina vanner fatt ta del av mitt bloggande och jag har sedan dess borjat skriva lite mer om mitt liv i London sa vanner och familj hemma i Sverige kan kanna sig uppdaterade pa vad som hander har borta :)
Grundtanken med bloggen ar helt enkelt att den ska personlig! Det ar mina tankar, mina asikter och mitt liv. Temat jag forsoker folja ar London, karriar, samhalle och noje men jag vet att jag skriver om lite allt mojligt, vad som faller mig in just den dagen...
Den har bloggen brukar ha mellan 150 - 200 unika besokare i veckan och runt en 30-40 per dag. Det ar valdigt lite om man jamfor med manga andra men samtidigt sa uppdaterar jag den inte jatteofta och jag ar heller inte sa aktiv pa andra bloggar, vilket kravs for att fa lasare till sin blogg. Jag har mina favoritbloggar som jag laser dagligen och jag ar ganska saker pa att samma bloggade kikar pa min blogg ratt regelbundet med, mer an sa blir det tyvarr inte, har liksom inte tid.
Hur som helst grattis bloggen ett ar!! - langsta blogg jag haft :)
xoxo
Min forsta blogg var helt anonym och valdigt personlig, lite for personlig om jag idag far saga det sjalv. Raderade den efter ett halvars skrivande och startade en ny pa metroblogg, lite mindre personlig men fortfarande anonym. Sen for ett ar sen startade jag denna, har pa Blogger eftersom jag hade allt annat pa Google. Till en borjan va den iofs inte anonym men jag gav heller inte ut adressen till nagra vanner. Det ar bara senaste halvaret som mina vanner fatt ta del av mitt bloggande och jag har sedan dess borjat skriva lite mer om mitt liv i London sa vanner och familj hemma i Sverige kan kanna sig uppdaterade pa vad som hander har borta :)
Grundtanken med bloggen ar helt enkelt att den ska personlig! Det ar mina tankar, mina asikter och mitt liv. Temat jag forsoker folja ar London, karriar, samhalle och noje men jag vet att jag skriver om lite allt mojligt, vad som faller mig in just den dagen...
Den har bloggen brukar ha mellan 150 - 200 unika besokare i veckan och runt en 30-40 per dag. Det ar valdigt lite om man jamfor med manga andra men samtidigt sa uppdaterar jag den inte jatteofta och jag ar heller inte sa aktiv pa andra bloggar, vilket kravs for att fa lasare till sin blogg. Jag har mina favoritbloggar som jag laser dagligen och jag ar ganska saker pa att samma bloggade kikar pa min blogg ratt regelbundet med, mer an sa blir det tyvarr inte, har liksom inte tid.
Hur som helst grattis bloggen ett ar!! - langsta blogg jag haft :)
xoxo
09/06/2009
Underskattade små guldkorn/bloggar
En blogg jag laser regelbundet har just nu en liten tavling med syfte att lyfta fram "smabloggar".
Tanken ar att man ska rosta pa den eller de bloggar som man tycker fortjanar fler lasare och huvudsyftet ar att uppmarksamma sma bloggparlor som fa har hittat till. Riktmarket var att bloggarna skulle ha under 500 unika lasare i veckan, pa ett ungefar...
Jag tycker det har ar en toppenide och vill darfor pusha mina lasare att ga in och nominera de bloggar som fortjanar en stund i ramljuset.
Klicka har for att nominera dina favoriter!!
(Fyll i uppgifterna, klistra in en länk till bloggen/bloggarna du nominerar och komplettera gärna med en kort beskrivning av bloggen och kanske vad som gör just den bloggen så bra).
Jag tycker vi alla borde bli battre pa att lanka till varandra, rekommendera varandras bloggar och kommentera hos varandra. Sjalv laser jag alla bloggarna som finns pa mina tva blogglistor sa fort det kommer nya uppdateringar, dock ar jag inte jatteduktig pa att kommentera hela tiden... Lovar att blir battre pa den saken :)
xoxo
Tanken ar att man ska rosta pa den eller de bloggar som man tycker fortjanar fler lasare och huvudsyftet ar att uppmarksamma sma bloggparlor som fa har hittat till. Riktmarket var att bloggarna skulle ha under 500 unika lasare i veckan, pa ett ungefar...
Jag tycker det har ar en toppenide och vill darfor pusha mina lasare att ga in och nominera de bloggar som fortjanar en stund i ramljuset.
Klicka har for att nominera dina favoriter!!
(Fyll i uppgifterna, klistra in en länk till bloggen/bloggarna du nominerar och komplettera gärna med en kort beskrivning av bloggen och kanske vad som gör just den bloggen så bra).
Jag tycker vi alla borde bli battre pa att lanka till varandra, rekommendera varandras bloggar och kommentera hos varandra. Sjalv laser jag alla bloggarna som finns pa mina tva blogglistor sa fort det kommer nya uppdateringar, dock ar jag inte jatteduktig pa att kommentera hela tiden... Lovar att blir battre pa den saken :)
xoxo
08/06/2009
You're hired!
Da var arets sasong av The Apprentice slut, tyvarr. Jasmina Siadatan vann aven om jag forstatt att det var valet mellan henne och Kate Walsh inte var latt for Sir Allan Suger. Han hade tydligen fragat BBC om han fick anstalla dem bada men BBC tyckte inte det gav lika bra TV sa svaret var nej. Kate var min favorit sedan jag borjade folja serien pa riktigt for lite mer an en manad sedan.Kan inte forsta att jag missat denna underbara "tv serie" alla mina 3 ar har i London. Ilinca, min flatmate har forsokt fa mig att se den sedan jag flyttade in hos henne for lite over ett ar sedan men eftersom jag inte ar nagot storra fan av TV serier dissade jag det, dum som jag var.
Jag tycker serien ar toppen. Individerna som ar med ar alla (i alla fall de flesta) valdigt drivkraftiga, profesionella och otroligt dukiga och man kan inte bli annat an motivderad och inspirerad av dem. Jag fick en kansla av "jag vill ocksa" nar jag sag tjejerna i finalen igar. De ar 26 och 27 ar gamla och redan hogt uppsatta chefer och siktar bara uppat. Min favorit var Kate, inte bara for att hon var otroligt duktig for det var de bada, men for att hon hade en positv och glad personlighet. Hon verkade vara en tjej som jag skulle alska att arbeta med sjalv! Men Yasmina, som vid 25 ars alder redan ager ett foretag med 20 anstallda ar en vardig vinnare trots allt!
Jag borjar sjalv undra vad jag gor med min karriar? Jag kom till London just for att gora karriar och samla pa mig nyttiga erfarenheter men sa mycket till karriar har det inte blivit. Istallet har jag funnit mangder med vanner som jag kommer folja livet ut och skaffat mig ett handelserikt och spannande liv. Men kanske dags att pa riktigt ta tag i karriaren, se vart jag vill komma och hur jag kan komma dit. Jag har forstatt att mitt foretag stottar mig med utbildningar och erfarenheter sa borde verkligen ta tag i de mojligheterna!!
Go Maria go!!! haha
(Yasmina uppe till vanster, Kate nere till hoger)
xoxo
07/06/2009
Sveriges nationaldag - bilder fran middagen
Just some quick pics from yesterday night at FIKA :)
xoxo
xoxo
Subscribe to:
Posts (Atom)
