Stå på egna ben!

Jag laste ut boken Smuts av Katarina Wennstam harrom dagen. En bok jag verkligen vill rekommendera alla som inte last den. Den vacker verkligen tankar och aven om den ar obehaglig och bade upprorande och sorglig sa pushade den mig pa ett positivt satt.

Jag alskar att lasa och jag tycker att bocker ar sa fascinerande for att tva olika personer kan tolka och uppfatta en bok pa helt olika satt. Man lagger tyngden pa olika delar av boken och fokuserar pa det som mest fangar ens intresse. Jag vet att jag ser pa boken Smuts helt annulunda an manga andra som last den har gjort.

Eftersom jag i dessa tider funderar valdigt mycket pa bade framtid, karriar och familj lades tyngden dar. Att boken egentligen ville upplysa lasaren om trafficking och manga mans snevridna syn pa sex och samlevnad tog jag mer med en nypa salt. Upprorande men ingen nyhet.

Det jag framfor allt sag i boken var en, pa ytan, "perfekt" familj. Bada foraldrarna hade stralande karriarer och karleken och respekten for varandra var enorm. De hade aven underbara barn, manga goda vanner, ett fint hus och sa klart mycket pengar. Antagligen ett liv manga drommar om, i alla fall drommer jag om nagot liknane! Dock hander saker som skakar om det perfekta livet for dem... Vill inte skriva for mycket for att forstora lasningen for er som vill lasa boken sa jag stannar dar.

Dock var det ett kapitel i boken som egentligen inte hade nagon betydelse alls for sjalva storyn men som kommer finnas i mina tankar langre an resten av boken. Det var mamman i familjen som tankte tillbaka till nar hon var lite flicka och fran borjan vaxte upp i en underbar familj med mycket pengar. Men en dag lamnar deras pappa henne, hennes mamma och hennes syster. Kvar star dem; utan hus, utan pengar och utan inkomst. Mamman jobbade deltid och hade inte brytt sig om att kolla vad for papper hon hade skrivit pa vid giftemalet. Det visade sig att alla pengarna tillhorde pappan...

Jag har alltid sagt att jag ar sjalvstandig och stark men jag vet ocksa att karleken gor mig lite blind. Jag har senaste tiden funderat pa mojligheter att kunna aka over till USA vilket skulle betyda att jag skulle lamna jobb och vanner i London for att folja efter en den sk karleken. Inget fel med det om USA skulle kunna erbjuda mig nagot att lagga pa erfarenheteslistan aven for mig, men eftersom det verkar vara svart att fa ett bra jobb dar sa var jag ett tag villig att ta emot vad som helst for att kunna aka over, tom jobba som aupair flog forbi mina ogon.

Tacka gudarna for att Erika tryckte pa mig den har boken just nu. Jag insag vad jag egentligen redan visste, men som jag borjade tappa forstandet for, hur viktigt det ar att jag planerar min framtid efter mig sjalv och inte hanger upp mitt liv pa nagon annan. Jag maste ha min karriar, mina pengar och mitt eget liv for att kunna ha en styrka inom mig att jag kan klara mig med eller utan en man. Jag maste sta pa mina egna ben! Det later som en sjalvklarhet men i karlekens ogon ar det inte det.

xoxo