Förhallanden är svåra

Jag tycker förhallanden är svåra!

Jag vet att vissa ser mig som en "forhallandemanniska". Jag har haft en del lyckade och langre forhallanden (och iofs nagra mindre lyckade med) och jag har trivts bra med mitt liv nar jag varit i en bra relation. Dock vet jag att det ar andra som ser mig som Singel-Maria med stort S. Jag backar aldrig for en helkvall med tjejerna och alskar att ga ut och lara kanna, dansa och flirta med folk pa pubbar, barer och nattklubbar.

Just nu trivs jag valdigt bra i min relation MEN det finns saker som far mig att tveka om jag nagonsin kommer lyckas halla ihop ett forhallande langre an ett ar eller tva... Forst och framst alskar jag att fa ta vara bara pa mig sjalv, vill jag gora kunna vad jag vill, nar jag vill utan att nagon annan ska veta vart jag haller hus varenda sekund och framfor allt vill jag kunna plannera min tid och min framtid efter mig sjalv och min egen vilja, inte nagon annans. Jag kan lata lite egoistisk men jag skulle mer kalla mig sjalv for sjalvstandig. Jag ar ensambarn och har aldrig riktigt behovt anpassa mig sjalv efter nagon annan. De har tre onskemalen jag precis namnt gar helt enkelt inte hand i hand med en stadig relation. Man ar tva i relationen och aven om man ger varandra frihet sa kan man inte plannera sitt liv enbart efter sig sjalv, det gar bara inte hur mycket man an vill.

Jag tycker relationer ar latta i borjan men blir enligt mig bara svarare och svarare ju langre tiden gar. De flesta sager att det ska vara tvart om men sa ar det inte for mig. I borjan av ett forhallande ar ju allt underbart. Det finns inget battre an att vara nykär, att flyga fram pa sma rosa moln med ett standigt leende pa lapparna oavsett vad som hander i ens privatliv eller pa jobbet. Man ser bara sin partners basta sidor och visar ocksa bara upp de basta sidorna av sig sjalv. Efter ett halvar eller så borjar man kunna se igenom de har rosa molnen och man borjar skymta varandras olikheter och den andres samre sidor. Da galler det bara att kunna respektera att man ar olika. Man maste fokusera pa det man har gemensamt och forsoka komma med overenskomelser i de avseenden dar man tanker och tycker annulunda. Lattare sagt an gjort kan man tycka och jag vet att manga av mina vanner fatt problem i det har stadiet i forhallandet. Efter ca ett ar eller lite mer borjar man sedan ta varandra for givna (eller nat liknande) och det ar har mitt problem ligger. Jag trottnar ALLTID pa relationen och ser mer fordelar i att vara singel och har darfor alltid brytit upp mina relationer efter 1 -1,5 ar, trist men sant. Jag ar en sokare och eftersom singellivet ger fler oppna dorrar har jag valt att bryta upp istallet for att kampa vidare i forhallandet. Jag har fatt lite tips som sager att karleken gar i vagor och att man inte kan vara nykar hela livet och visst det forstar ju jag med men som sagt ser jag i det stadiet mer fordelar med att vara singel an att vanta pa att den dar vagen ska ryckas upp igen. Som jag tidigare skrev sa stormtrivs jag med min nuvarande kille men i borjan av Januari firar vi 1 ar och sen ar jag bara radd att det ska ga utfor....





xoxo

London Musicals del 2 - Dirty Dancing

Så jag har vantat pa att fa se den har musikalen och igar var det antligen dags! Jag studsade upp och ner i stolen pa jobbet efter min pojkvan ringt och sagt att han pa magiskt vis fatt tag pa "discounted tickets" (£45 st) till Dirty Dancing. Forestallningen ar vanligtvis slutsald i manader framover men med lite tur och vilja gick det tydligen att fa tag pa biljetter. Vi hade topplatser pa 5e raden och jag njot forestallningen igenom. Det ar egentligen lite farligt nar man vantat pa nagot sa lange och byggt upp sa hoga forvantningar, men den har gangen blev jag inte besviken.

For den som inte vet ar Dirty Dancing i grunden en amerikansk film fran 1987.

Den handlar om en tjej som kallas "Baby" som foljer med sina foraldrar till ett sommarresidence. Har moter hon dansaren och Johnny Castle och erbjuder sig att bli hans nya danspartner for avslutningsdansen da hans tidigare partner inte kan stalla upp. Men vagen dit ar lang och Baby's strikta foraldrar gor inte saken lattare da de forbjuder henne traffa Johnny da han inte anses vara tillrackligt fin for deras dotter.

Den var inte riktigt som jag trodde den skulle vara men anda helt otroligt jattebra. Scenografiken var fantastisk och musiken likasa. De skadisar som jag blev lite besviken pa var Baby's syster, som i filmen ar roligt korkad men i musikalen varken var rolig eller korkad. Sen maste jag saga att jag inte riktigt gillade musikalens stora stjarna, killen som spelade johnny i musikalen igar var ung, snygg, supervaltranad och alla tjejers favorit men han var inte Patrick Swayze (sa klart). Vet inte vad jag hade forvantat mig men nej han nadde inte upp till Marias forvantningar och vet inte om nagon annan an Patrick sjalv skulle gjort det om jag ska vara arlig.

London musikalen far hur helst toppbetyg av mig och om du kan fa tag pa biljetter, GA OCH SE DEN!!

Har foresten nagon sett filmen Dirty Dancing 2? Jag har ratat den stenhart men har fran olika hall nu fatt hora att den ska vara bra... Kan det verkligen vara sant??

xoxo

London Club Promoter

Jaha, dar var diskussionen igang igen, ska jag bli en 'London club promoter'?

Vet inte om det ar savanligt med klubbpromoters i Sverige an men det kommer nog.... Har i London kommer man iaf inte langt i nattlivet om man inte kanner nagra promoters eller dorrvakter. En club promoter ar person som jobbar, del- eller heltid med att fa upp folk pa gastlistor till de populara klubbarna. Kan lata lite sa dar men vissa av de har promoterna tjanar 10 ganger min manadslon bara pa att satta upp folk pa listorna plus att de far helkvallarna for sig och sina vanner helt gratis. Mer an ett jobb sa ser jag det som ett satt att lara kanna en hel dros med nya manniskor (vilket jag alskar), gora och lara mig nagot nytt och aven tjana en extra slant.

Om jag nu skulle vilja bli promoter kan jag valja for att jobba for ett redan valkand promoterforetag eller starta ett eget med en kompis. Forstnamnda kan nog va lite enklare medans att starta eget vore helt galet spannande. Det var over ett ar sen jag blev tillfragad om att borja jobba som promoter forsta gangen och sen dess har jag tankt pa det men inte kommit fram till nagot. Det anda som kravs ar egentligen energi och fragan ar om jag har det....??







xoxo

Motvind

Just nu gar allt emot mig kanns det som. Framfor allt ar det jobbet och pojkvannen som trasslar, vilket anda ar en ganska stor del av mitt liv....

Jag fick inte jobbet jag sokte och det var pa varsta satt jag blev sniken jobbet mitt framfor nasan pa mig. Forra Onsdagen fick jag hora fran HR avdelningen att jag var den hetaste kandidaten. De berattade att Grekiskan (hon som skulle blivit min chef) hade sagt att teamet (som bestar av henne sjalv och en grekisk kille) behovde nagon som pratade nagot annat sprak och viktigt var att personen var duktig pa siffror. HR forklarade att jag var den anda som sokt som hade sifferkunskaper och att de andra sokande inte hade imponerat alls. Pa Torsdagen kom en sista ansokan in, en grekisk kille fran kundtjanst som ar kompis med bada i teamet. Pa Fredagen ringer HR avdelningen upp mig och sager att jobbet gick till honom och att motiveringen hade varit att visst hade han varken sprak eller siffror men han skulle iaf passa in i teamet enklast sa han fick det bli. Jag blev sjukt besviken.


Vad gallande killen ar det varlds krig pa gang. Allt borjade med att hans tjejkompis var har i helgen och att de sov ihop. Han tyckte jag betedde mig som en barnunge o att jag inte litade pa han nar jag satte mig emot det och jag tyckte bara det var fel att denna okanda tjej skulle sova hos han. Fran den diskussionen foddes dock ett gang argumentationer och just nu kan vi inte overens om nagot alls langre.


Oavsett om man har motvind eller medvind maste man rora sig for att komma framat och aven om det kanns kampigare an nagonsin just nu sa forsoker jag slapa mig fram langst gatan...

xoxo

Svartsjuka - Del 2

Skrev ett inlagg om svartsjuka i borjan av September, mest av rent intresse men aven for att jag tyckte min kille var fanig som var svartsjuk pa nagra av mina vanner. Nu ar det min tur! Och inte ar det kul.... Sa har ligger det till...

Till helgen ska min pojkvan fa besok fran Italien. En 22arig liten sot italienska som han larde kanna pa universitetet ska komma och halsa pa och bo hos honom i 5 dagar. Jaha tankte jag som sjalv ska fa besok av en nar och kar van fran Oslo over helgen och tankte inte mer pa det da. Men sen kom det krypandes och nu borjar jag bli irriterad. Killen min bor i en helt nyrenoverad och fin lagenhet i Kensinton, men den ar valdigt liten. Med andra ord sa maste i stort satt den har tjejen och han sova i samma sang. De har inga extra madrasser och soffan i vardagsrummet bestar av 2 stycken sma tvasittssoffor, dar kan ju ingen sova? Med andra ord kommer de med storsta sannolekhet dela sang och jag tycker inte det ar ok. Ar det jag som ar fanig? Betyder det har att jag inte litar pa honom? Jag har forsokt analysera mig sjalv men inte kommit fram till nagot vettigt an...

xoxo

Att vänta

Jag avskyr att vanta! Jag har helt enkelt inte talamod till det.

Jag ogillar allt som innebar att vanta; att sta i ko, forseningar i kollektivtrafiken, vantan pa besked/resultat, forsenade vanner etc etc. Ja allt typ av vantan ar otroligt tridskravande, stressframkallande och even energikravande.

Hela den har veckan kommer jag behova vanta. Jag vantar pa bonusbesked! Jag vantar pa besked ang det dar jobbet jag var pa intervju for! Jag vantar pa att min pojkvan ska komma tillbaka fran New york! Och jag vantar pa att fa min Lon! Det ena varre an det andra... Jag saknar min pojkvan och jag vill inget hellre an att fa det dar jobbet samt fa bonusen och lonen, den behover jag innan jag gar i personlig konkurs efter all shopping jag lyckats gora den har manaden. Vill for en gangs skull att tiden ska ga fortare, kan inte vanta langre och borjar fa kramp i handerna av att halla tummarna for bonusen och jobbet. Livet ar inte latt :)

xoxo

Färgterapi - Gult

Mina favoritfarger ar och har alltid varit gult och rosa. Mina foraldrar har berattat att jag redan som litet barn sokte mig till allt som var gult och rosa Klader, mat, frukt, godis ja allt foredrog jag i gult eller rosa.

Gul är färgen för solsken och uppfattas som uttryckande optimism, upplysning, glädje, lycka, intellekt, och energi.

Hittade lite fina gula bilder som jag tankte skulle fa krydda min blogg lite en regnig och gra dag som denna.

xoxo

Min karriar - Vad vill jag egentligen?

I somras nar jag var inne i en lite deppig svacka var det en kar vän som fragade mig, men Maria om du fick valja helt fritt, vad skulle du vilja ha/ eller vad skulle du andra i ditt liv for att du skulle vara glad? Den fragan fick mig att fundera en helt del och sen aven komma pa att jag faktiskt hade mycket av det jag ville ha, vilket jag sa klart inte hade i åtanke nar jag satt dar och klagade pa mitt liv.

Nu pa senaste tiden har jag forsokt stalla den dar fragan till mig sjalv sa fort jag kommer pa mig sjalv att vara missnojd med nagot och sitter och tycker synd om mig sjalv.

Igar var jag pa jobbintervju for det dar jobbet jag pratade om for nagra dagar sen och idag satt jag och funderade, vad vill jag egentligen med min karriar? Vad ar viktigt for mig?

Sa har tanker jag;

Om jag borjar med att fundera pa arbetsplatsen i sig sa vill jag ha ett organiserat kontor, frascha och rymliga lokaler och bra utrustning. Detta kan ses som sjalvklarheter men det kan jag lova att det inte ar har i London. Vidare vill jag att foretaget ska ha en val fungerande HR avdelning och jag vill att det ska satsas pa de anstallda. Jag uppskattar tex utbildningar och sociala aktiviteter som kan oka sammanhallningen och samarbetet mellan de anstallda. Till exempel tycker jag team-luncher, pubkvallar, utvecklingsdagar etc ar toppen. Pa mitt forra jobb fick vi verkligen inget, inte ens en julfest kunde de kosta pa och nu i efterhand borjar man undra hur man kunde stanna dar sa lange som jag gjorde.

Sen borjade jag tanka pa kollegorna, jag tycker de ar en av de viktigaste faktorerna. Jag vill sa klart ha trevliga kollegor men tycker aven det ar viktigt med bra kommunikation inom foretaget och inom ens team. Det ska vara professionellt! Jag behover inte ha mina basta vanner pa jobbet men vill anda kunna prata med de runt omkring mig och kanske ga pa en lunch nagon gang da och da. Sen tycker jag det ar kul om det ar en internationell arbetsplats med folk fran olika delar av varlden.

Lonen ligger nog anda lagst pa min prioritetslista, sa lange man tjanar pengar sa man klarar sig, kan betala sina rakningar och ha lite fickpengar till ett vanligt liv sa tycker jag att man ska vara nojd. Jag vet att jag sjalv hela tiden bara vill ha mer. Far jag en lonehojning sa ar jag efter nan manad inte alls nojd lange och vill bara ha mer.... Jag siktar uppat ja, men ibland ar det nog bra att tanka till varfor de dar pengarna ar sa himla viktiga for en.

Sist men absolut inte minst sa vill jag ha en tjanst jag trivs med. Jag vet att jag drommer om ett riktigt HR-jobb eftersom jag inriktade min ekonomiexamen at organisationshallet men det ar inget maste. Det jag tycker ar viktigast i min tjanst ar att jag gor nagot som intresserar mig, dar jag kan lara nytt, utvecklas och dar jag kan vaxa inom min tjanst. Jag vill ha omvaxling och utmaning.
Jag vill garna jobba med manniskor; kunder, medarbetare eller samarbetspartners spelar ingen roll sa lange jag har mojlighet att traffa, prata och bygga relationer med nya manniskor. Jag ar valdigt organiserad och alskar att plannera och skulle garna vilja anvanda mig av dessa egenskaper i mitt jobb liksom mina sprakkunskaper.

Ok, nu nar jag har rabblat vad jag vill ska jag snabbt tanka over vad jag faktskt har....

Jag jobbar pa ett stort internationellt foretag som ar valdigt organiserat och professionellt. De satsar helhjartat pa sina anstallda och engagerar mer aktiviteter an jag faktiskt orkar vara med pa. Eftersom foretaget ar sa pass stort finns det manniskor av alla slag fran jordens ala horn och de allra flesta ar trevliga och samarbetet mellan kollegor och de olika avdelningarna fungerar varldigt bra. Lonerna ar inte hoga men heller inte laga om man jamfor med de andra foretagen i branchen. Med andra ord sa ar det mesta valdigt bra....! Det anda jag klagar pa ar min tjanst. Det kanns som jag har kommit fram till en mur och som jag inte kan klattra over. Det finns inga utmaningar och inget mer att lara. Jag jobbar som en robbot och behover oftast inte anvanda manga hjarnceller. Det ar dar problemet ligger.

Jag tror nog att med den har laaaanga diskussionen, ha kommit fram till nagot.... Jag ska nog forsoka stanna pa mitt foretag MEN jag maste byta tjanst. Intervjun harrom dagen gick nog ganska bra och jobbet verkar super. Vi ar 5 stycken, alla fran foretaget som har haft intervju for tjansten och nu ska de valja mellan oss. Svaret far vi i slutat av nasta vecka. Hall tummarna!!

xoxo

Marliina tipsar - Bästa saften m.m

Har blivit som tokig i det har market, "bottle green". Det ar ett brittiskt familjefortag specialiserat pa ekologiska drycker och glass. Ar i dagarna som beroende av deras fladersaft (elderflower cordinal) men alla deras safter ar nagon av en sarklass. De har aven valdigt gott bubbelvatten med smak och smaskig sorbetglass. De kostar lite mer an andra saftflaskor eller bubbelvatten men de kronorna ar dom val varda. Rekommenderas starkt!!!

xoxo

Effektivitet pa jobbet

Imorse fick ett gulligt litet mail fran min chef som pikade mig for att jag, forra veckan toppat listan av internetavandning. Vi hade utvecklingssamtal i Tisdags och amnet diskuterades redan dar. Da sa hon att sa lange jag skoter mitt jobb sa var det ok sa lange jag inte besoker forbjudna sidor, hur man nu ska kunna gora det nar mer an halften av alla sidor verkar vara blockade.

Under utvecklingssamtalet visade chefen tva diagram, en pa internetanvandning och en pa hur mkt jobb vi gor under en dag. Som sagt lag jag alltsa etta pa listan av de som anvander msn och internet mest MEN jag lag aven delad etta pa listan av de som fick mest jobb gjort under dagarna. Det kallar jag effektivitet! Jag hinner med andra ord surfa mest och i stort satt aven jobba mest. Tvan pa listan av internetanvandandet nast langst ner pa jobblistan....

Idag fick jag da det har mailet visandes ett cirkeldiagram som IT avdelningen sa snallt skapat at min chef och hon skickade det gladligen vidare till mig med ett antal pikande kommentarer i mailet. Tror chefen mest ar arg for att jag berattade att jag idag ska pa intervju for det dar andra jobbet pa foretaget och darfor maste vara lite hard mot mig. What to say? Jag tycker att sa lange jag skoter mitt jobb ordentligt vilket jag uppenbarligen gor inte borde behova fa statestik skickad till mig hur manga internetsidor jag besoker per dag men tydligen vore det battre om jag inte anvande internet alls, jobbade lite mindre och kanske satt och laste en bok istallet?

xoxo

Nyårsplaner

Sa dar ja, da var nyar planerat. Jag ar inget storre fan av nyarsafton och tycker det mest innebart stress och hets nar den stora kvallen ska planneras. Jag gillar att ordna fester men gillar inte tillfallen da man bara "maste ha kul" som pa nyarsafton och min egen fodelsedag.

Hur som helst brukar jag alltid spendera nyar i Stockholm och ha en lyxig middag med nagra nara och kara, men i ar blir det andra bullar. Ska till Val Gardena i Italienska alperna och spendera nyar med ett gang galna italienare (som jag inte kanner). Storsta delen av ganget ska hyra en stuga men eftersom vi (las jag och min pojkvan) bara ska vara dar 4 dagar sa ska vi bo pa hotell. Se bild nedan.

Allt ser idylliskt ut men jag kan inte lata bli att oroa mig lite....

1. Jag kanner inte folket, de pratar tydligen inte ett ord av mina sprak och jag talar inte mycket Italienska.

2. Jag har tack vare en knaskada (sen en otack skidolycka) inte akt skidor pa 5 ar och vet inte hur bambi ska kunna halla balansen i backen. Vet inte ens om knat kommer halla.... :S

3. Italienarna pa jobbet forklarade just att det ar ett av Italiens vakraste omraden i alperna MEN att temperaturen brukar ligga mellan -10 till -20 grader i Januari. Jag klagar nar temperaturen gar under 10+ har i London sa hur allsin dar ska jag klara minus 20?

Tror nog det ar dags att borja trana upp italienskan, bygga upp benmusklerna och lagga pa mig lite extra underhudsfett, hehe :)

xoxo

ZUMA restaurant London

Forra helgen var jag pa den omtalade restaurangen Zuma. Det ar ett trendigt "Contemporary Japanaese Cuisine" som ar omtalad for bra mat, vacker inredning och sina dyra priser. Jag avskyr i vanliga fall att lagga stora summor pengar pa mat och har ofta diskussioner med min pojkvan om det. Han i sin tur alskar alla dyra restauranger medans jag faktskt hellre koper en fin ny troja for de pengarna. En troja kan jag ha i flera ar medans en maltid ater jag upp pa en timme...

Den har gangen var det svarforaldrarna som skulle bjuda och de hade valt restaurang sa jag hade inte mycket att saga till om. Jag var inte vidare exalterad nar jag ovanligt uppkladd for ett restaurangbesok strosade dit men blev helt stald nar jag kom dit. Restaurangen var verkligen urlacker, snyggt men anda simpelt inredd. Personalen var otroligt trevliga och hjalpsamma, 2 stycken tog hand om vara ytterklader medans en annan visade oss till baren i vantan pa vart bord. Ingen dotid har inte. Deras cocktails var gudomliga och jag fick halla mig fran att bara svepa dem pa ett nafs.

Val sittades vid bordet valde vi att bestalla in lite av varje for att dela och darefter droppade sma matratter in allt efter som. Jag log maltiden igenom, det var den basta mat jag atit i hela mitt liv! Kottratterna var nagot olikt allt annat kott jag smakat och sushin och sashimin var helt oforglomliga. Slutsumman hamnade pa £450 for 6 personer men da hade vi verkligen atit och druckit allt vad vi kunde. Trots mina asikter om dyra restaurangen var den har maten vard varenda krona. Ingen restaurang man gar till varje vecka men for sarskilda tillfallen ar den guld vard. Vart att tillagga ar att man maste boka den minst 6-8 veckor innan man ska dit!

xoxo

Vanner eller pojkvan?

...Nu tanker nog de flesta, vad e det for fraga? Man ska val inte behova valja! faktum ar att det ar manga som gor det...

I helgen hade jag besok av tva tjejkompisar fran Sverige och vi hade en riktig rolig tjejhelg. Pa Lordagen organiserade jag utgang tillsammans med lite Londonkompisar och det slutade med att vi gick till Club Monroes. Efter en timme eller tva inne pa klubben kom en av mina basta vanner har i London fram till mig och sager "Maria, du ar sa himla skoj... som varsta singeltjejen!" "VA!" ryter jag irriterat tillbaka , "Jag ar inte singel!". Min kompis skrattar, kramar om mig och sager "men det ar just det som ar poangen, du har ett seriost forhallande men kan anda ga ut och slappa loss helt med dina vanner", vidade berattar hon om nagra av sina tjejkompisar som skaffat pojkvanner och bara pa nagon vecka nastan glomt sina vanner och visst kanner jag igen det dar, jag har ocksa nagra vanner som gjort precis sa.

Varfor ar det sa att vissa (jag kanner flest tjejer men finns ju sa klart aven killar) som nar de traffar en ny partner och blir kara helt plotsligt glommer bort sina riktiga vanner? Helt plotsligt verkar deras liv enbart kretsa kring den nya partnen och tid att traffa eller ens hora av sig till sina vanner verkar inte finnas alls. Det verkar som de blir sa osakra i relationen att de inte kan vara ifran sin partner ens for en kvall. Vad tror de ska handa? Om det nu vore sa att partnen tar tillfalle i akt att ga ut och hangla upp nagon okand pa krogen ar ju han/hon anda inget att ha.

Jag har andra kompis som faktskt nagon gang da och da traffar sina vanner men da spenderar de halva kvallarna med att smsa eller ringa till sin partner. Ett sms for att kolla laget, fine. Men att skicka ett 20-tal sms under en kvall plus avverka minst 2-3 kortare samtal bara for att kolla vad den andre gor, tycker jag verkligen ar patetiskt. Igen maste det handla om en osakerhet och brist pa fortroende till den andre. Eller vad tror ni?

Jag tycker ett forhallande maste bygga pa fortroende och tillit. Om man inte kan lita pa varandra kan jag inte forsta hur man kan vara tilsammans? Vidare tycker jag det ar viktigt att fortsatta leva sitt eget liv, ha nagra egna intressen och framfor allt kunna ha kompiskvallar ute och lata sin partner fa vara ovetande om exakta detaljer vad man gor. Jag kan sjalv stora mig lite nar min pojkvan ar ute med polarna och jag sjalv sitter hemma men jag vet anda att det innest inne ar bra. Det haller spanningen i forhallandet vid liv nagot som i mitt fall ar valdigt viktigt for att jag inte ska trottna. Aven om jag alskar min pojkvan och han sjalvklart ar valdigt viktig for mig och jag valdigt garna spenderar mycket av min tid med honom sa ar mina vanner prioritet ett for mig. Jag finns dar nar de behover mig och ser alltid till att ha tid att traffa dem sa ofta jag bara kan.

Jag lever efter ordspraket, "killar kommer och killar gar men vannen den bestar!"

xoxo