Koh Lanta

Koh Lanta, även kallad Svenskön, var inte alls som jag föreställt mig. Jag trodde ön skulle vara mindre, eller i alla fall mer koncentrerad och mer turistigt. Istället är Koh Lanta i mina ögon stort och utbudet av hotell, restauranger, butiker m.m är brett utspritt längst hela den 20 km långa västkusten. I inlandet och längst östkusten låg de thailändska bostadsområderna och på östkusten fanns även den så kallade gamla stan och några minismå restauranger med bedårande utsikt.  

Trots att det var högsäsong kändes Koh Lanta nästan tomt. T ex låg inga turister närmare varandra än 10-20 meter på stränderna. Jag och C hyrde moppe två dagar och åkte västkusten fram och tillbaka utforskade nya stränder och åt på restauranger vänner rekommenderat. Vi åkte över ön och njöt av utsikten på östra sidan och tog även snabb promenad i den gamla stadsdelen men den var inget jag blev överdrivet imponerad av. Mer imponerad var jag av öns alla apor som man stötte på lite här och var, jag blev som ett barn och ville titta på och prata med varenda apa vi träffade på. :)

En stor anledning till att vi åkte just till Koh Lanta var för att C har en god vän som bor och jobbar där sedan många år tillbaka så en dag åkte vi med hans dykbåt ut till Koh Haa lagoon där vi snorklade i timmar i klarblått vatten med akvariefiskar (ordagrant Nemo med samtliga vänner) och 1,5 meter långa hajar. Jag kan inte påstå att jag var helt orädd men det var en fantastiskt häftig upplevelse. Även kvällstid hängde vi med C’s kompis som kunde berätta och förklara mycket kring det Thailändska livet, det som man som turist inte riktigt förstår. Vi fick bla lära oss att Thailändarna äter oftast sin mat som om den vore tapas, inte som vi Svenskar äter thai-mat med en rätt vardera, utan de beställer in flera rätter och delar på allt. Först då förstod vi varför vi alltid fått in maten i olika ordningar och haft extra tallrikar på borden. Ja under en kväll fick vi väldigt mycket aha-upplevelser och fick lära oss massor. Restaurangerna på ön var för övrigt väldigt mysiga, små eller stora ofta placerade på stranden (dvs bord som för kvällen till ära placerades direkt på sanden) och mängder med levande ljus. 

Jag tyckte om Koh Lanta, det var den helt klart lugnaste platsen vi besökte under resan och ön erbjöd lite av allt. Phi Phi var i mina ögon lite coolare, lite vackrare och lite mer en Maria-plats men jag förstår absolut varför så många Svenskar bosätter sig i månader på just Koh Lanta. Solnedgångarna var oslagbara och hela ön var väldigt ro-givande, och barnvänlig. Vi valde att stanna en extra natt på Koh Lanta innan det var dags att åka tillbaka till Phuket. 

xoxo